Största förbättringen i den personliga assistansens historia

Huvudmannaskapsutredningen presenterar hur ett statligt huvudmannaskap för den personliga assistansen kan genomföras. IfA har längre arbetat för ett statligt huvudmannaskap och ger starkt stöd till utredningens förslag. Det är på tiden att vi inte ska behöva slussas mellan kommunen och staten när det kivas om var gränsen för respektive huvudmans ansvar går, eller att den enskilde blir fast i en kommun när en inte vet vad en ny kommun kommer att besluta.  
 

Personlig assistans handlar om att personer med omfattande assistansbehov ska ha möjlighet att leva som vilken medborgare som helst utan att vara prisgiven till myndigheters olika bedömningar.  

  • Det är ett mycket klokt ställningstagande som utredningen har gjort när den fokuserat på utformningen av ett statligt huvudmannaskap, anser IfA.   

Stärkt självbestämmande 

Utredningen vill även stärka den enskildes självbestämmande genom att tydliggöra att god kvalitet inom den personliga assistansen handlar om att den assistansberättigade avgör vad assistansen ska användas till, vem som ska utföra den, när den ska utföras, var den ska utföras och hur den ska utföras. Den personliga assistansen har länge byggt på dessa principer, men de stärks nu än mer genom att skrivas in i lagen.  

Utredningen lyfter också att den kontroll som kommit att ske inom den personliga assistansen främst har fokuserat på ekonomiska frågor och att det har lett till misstro mellan assistansanvändare, assistansanordnare och myndigheterna.  

Bort med 20-timmarsgränsen 

Den omtalade 20-timmarsgränsen ska tas bort och ersättas av en lägre gräns för att inkludera även alla assistansberättigade som idag har beslut från kommunen. Det enda vettiga är att vi alla ska falla in under samma regelverk. Gränsen som föreslås i utredningen hänvisar till gällande praxis och med tanke på den alltmer restriktiva praxis som utvecklats kring grundläggande behov, så vill vi se en bättre gräns där behoven ses i sin helhet.  

Utredningens andra alternativ presenterar en gräns med en sammanvägd bedömning av grundläggande och andra personliga behov med en lägsta gräns om minst 3 timmar grundläggande behov och sammanlagda behov om minst 20 timmar per vecka.  

Rätt hanterat borde utredningens huvudförslag vara att föredra, eftersom rättigheter inte ska behöva hänga på minutberäkning utan väga på kvantitativa och kvalitativa aspekter, men så som rättstillämpningen ser ut så kan en 3-20-gräns vara bättre.  

Prioriterat framåt 

I utredningen har det inte ingått att se över hur behovsbedömningen görs, och det är utredningens akilleshäl. Under utredningens gång påtalades detta av oss från assistansanvändarrörelsen, men regeringen valde att inte ge något tilläggsdirektiv om detta. Det kommer nu att bli en viktig fråga att få ordning på så att det statliga huvudmannaskapet kan införas på ett bra sätt för alla som har behov av personlig assistans.  

Webbinarium den 2 mars 

IfA håller webbinarium med utredaren Lars Lööw och huvudsekreterare Martin Johansson, för medlemmar och anordnare som är med i IfAs nätverk, IfA-supporter, torsdagen den 2 mars kl 13.00. Länk till webbinariet finns i senaste Nyhetsbrevet, eller maila kansliet på info@intressegruppen.info.