Ja. Enligt visselblåsarlagen (2021:890) har du rätt att rapportera missförhållanden och få skydd mot repressalier – det vill säga att du inte får bli straffad, hotad eller avskedad för att du visselblåst. 

Skyddet gäller även: 

• Praktikanter 

• Konsulter 

• Tidigare anställda 

• Volontärer 

En visselblåsare är någon som i ett arbetsrelaterat sammanhang rapporterar/slår larm om oegentligheter och missförhållanden, ofta på den egna arbetsplatsen. Inom den personliga assistansen kan det handla om t ex: 

• Ekonomiska oegentligheter eller felaktigheter med assistanstimmar eller ersättningar. 

• Systematiska brister i arbetsmiljön eller den utförda personliga assistansen. 

• Misshushållning med offentliga medel. 

Till skillnad från att lämna ett internt klagomål, innebär visselblåsning att du slår larm om något som är av allmänintresse – alltså något som kan påverka fler än bara den anställde eller den assistansberättigade. Det kan ske internt (inom företaget/verksamheten) eller externt (till en myndighet), eller till media. 

Klagomål kan mer ses som personliga missnöjen som gäller den anställde själv, den assistansberättigade eller andra i verksamheten t ex angående bemötande, arbetstider, schema eller arbetsmiljö. Visselblåsning är klagomål kopplade till verksamheten som kan vara av intresse inte bara för en person utan för hela verksamheten samt för allmänheten.  

Både ja och nej. Den assistansberättigade ses inte som rapporterande person enligt visselblåsarlagen eftersom det ska handla om arbetsrelaterat sammanhang, men om den assistansberättigade är anställd i verksamheten så omfattas hen av visselblåsarlagen.  

Assistansberättigade som upptäcker oegentligheter kan: 

• Vända sig till verksamheten och uppmärksamma på brister.  

• Anmäla till Polisen, om det handlar om misstänkta brottsliga gärningar. 

• Anmäla till IVO om verksamheten inte fungerar som den ska, eller till Arbetsmiljöverket om det handlar om t ex arbetsmiljöfrågor för de personliga assistenterna. 

• Vända sig till media för att upplysa om felaktigheterna.  

Om du är assistansberättigad och egen arbetsgivare så är du själv ansvarig för att följa alla regler och hantera assistansersättningen på rätt sätt. Om du är egen arbetsgivare och köper tjänster kring administration och upptäcker oegentligheter i den verksamheten så kan du göra enligt punkterna ovan.  

Använd Lex Sarah när du som personlig assistent upptäcker något som direkt påverkar eller riskerar att påverka den assistansberättigade, t.ex. övergrepp, dåligt bemötande eller brister i den personliga assistansens utförande. 

Använd visselblåsarlagen om du upptäcker allvarliga oegentligheter i verksamheten som rör t.ex. ekonomisk brottslighet, korruption eller systematiska missförhållanden som är av intresse för allmänheten. 

Du som är anställd eller har en relation till en arbetsgivare/arbetsplats och har identifierat ett allvarligt missförhållande som du tror kan vara av allmänintresse.

Rapportera det du har upptäckt via företagets visselblåsarfunktion – det ska finnas minst en oberoende kanal för detta. 

Kanalen kan vara att rapportera via e-post, vanlig post, telefon, till en extern visselblåsartjänt eller på annat sätt som informerats av verksamheten.

Om du inte känner dig trygg, kan du vända dig till en extern myndighet, t.ex. Arbetsmiljöverket eller IVO. 

Du kan vara anonym, men det är viktigt att du är sanningsenlig och har rimliga skäl att tro att det du rapporterar är korrekt. 

Lagen kompletterar det skydd som redan finns enligt grundlagarna och meddelarskyddslagen. Det innebär bland annat att meddelarskyddet (offentligt anställda och vissa privat anställda inom till exempel personlig assistans, vård, skola och omsorg har också ett omfattande skydd att lämna uppgifter till media i publiceringssyfte) kommer att löpa parallellt med den nya lagen för att skydda visselblåsare. Det kommer alltså även fortsättningsvis att vara möjligt att i publiceringssyfte gå direkt till journalister med uppgifter om exempelvis oegentligheter. 

Ett visselblåsarsystem är en rapporteringskanal för information om missförhållanden och oegentligheter på arbetsplatsen.

Genom systemet ska information om missförhållanden eller oegentligheter kunna rapporteras anonymt. Den som rapporterar ska inte riskera att drabbas av repressalier eller negativa konsekvenser. 

Visselblåsarlagen ställer inte några krav på att det ska finnas ett tekniskt system för rapportering. Lagen beskriver i stället vilka funktioner eller krav ett internt visselblåsarsystem ska uppfylla. Det innebär att visselblåsarsystem kan se olika ut men ändå uppfylla lagkraven. 

Arbetsplatsen ska ha tydliga interna rutiner för hur rapportering om missförhållanden ska tas emot, följas upp och återkopplas. 

Det ska gå att rapportera skriftligt och muntligt samt vid ett fysiskt möte. 

En bred krets av personer ska kunna använda visselblåsarsystemet och skyddas mot repressalier. Utöver anställda ska till exempel volontärer, praktikanter och konsulter

Den nya lagen ersätter en tidigare visselblåsarlag. Med den nya lagen kommer bland annat fler personer att omfattas av skyddet för visselblåsare än vad som gäller idag. Det ska bli tydligare hur man går till väga för att visselblåsa och identiteten på den som slår larm om missförhållanden ska hållas hemlig. 

Visselblåsarlagen eller - lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden - ger skydd för personer som rapporterar om missförhållanden på arbetsplatser, så kallade visselblåsare. Förslaget innebär att EU:s direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, det så kallade visselblåsardirektivet, genomförs i den svenska lagstiftningen. 

Interna rapporteringskanaler är de som till exempel företag och myndigheter själva upprättar och som omfattar missförhållanden i den egna verksamheten. 

En extern rapporteringskanal är en kanal som är upprättad hos en myndighet för hantering av rapportering om överträdelser som ligger inom myndighetens ansvarsområde, och som kan omfatta missförhållanden hos vilken offentlig eller privat verksamhetsutövare som helst.

En extern rapporteringskanal kan till exempel användas om den rapporterande personen inte tror att rapportering till en intern rapporteringskanal hos den berörda verksamhetsutövaren skulle innebära en objektiv och saklig hantering. Det gäller under förutsättning att det handlar om frågor som faller inom den behöriga myndighetens område och därmed kopplat till EU:s rättsakter. 

Nej, det är inte nödvändigt.

En extern rapporteringskanal kan till exempel användas om den rapporterande personen inte tror att rapportering till en intern rapporteringskanal hos den berörda verksamheten skulle innebära en trygg och/eller objektiv och saklig hantering.

Det gäller under förutsättning att det handlar om frågor som faller inom den behöriga myndighetens område och därmed kopplat till EU:s rättsakter. 

Ja, det kan du, om man uppfyller de kriterier som lagen ställer upp för att omfattas av skydd, det vill säga att det ska handla om rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av, eller 
missförhållanden som handlar om underlåtenhet mot viss EU-rätt. 
 
Skyddet för visselblåsare gäller också när du rapporterar utanför en intern kanal, till exempel om det inte finns en intern kanal.

Det viktiga är att personen tillhör de kategorierna av rapporterande personer som omfattas av lagens skydd.

Det finns inget krav på att interna kanaler ska användas istället för externa eller att rapporteringen via externa kanaler endast kan göras om personen som rapporterat först har rapporterat via den interna kanalen.

Lagen handlar om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram.  

Det kan till exempel gälla vanliga och systematiska missförhållanden som det finns ett samhällsintresse av att de rättas till eller avbryts.

Missförhållandet behöver inte vara aktuellt eller pågående, det kan även gälla rapportering av avslutade och helt utagerade missförhållanden.

Däremot omfattas normalt inte information som endast rör den rapporterande personens eget arbets- eller anställningsförhållande av lagen, t ex att man är missnöjd med den egna lönen. 

Lagens skydd mot repressalier gäller enbart för rapportering av missförhållanden som har uppstått eller som högst sannolikt kommer att uppstå i den verksamhet som den rapporterande personen är, har varit eller kan komma att bli verksam i, eller i en annan verksamhet som den rapporterande personen är eller har varit i kontakt med genom sitt arbete. 

Den som rapporterar ska också vid tidpunkten för rapporteringen ha en rimlig anledning att anta att informationen om missförhållandena var sann. 

Med rapport eller rapportering menas tre olika möjligheter att lämna muntlig eller skriftlig information om missförhållanden: 

• internt i verksamheten där missförhållandet förekommer 

• externt till en behörig myndighet – det finns ett antal utsedda myndigheter som ska hantera olika frågor beroende på vad det gäller 

• genom offentliggörande, genom att visselblåsaren till exempel vänder sig till media 

Ett viktigt krav i visselblåsarlagen är att funktionen som hanterar rapporteringen är oberoende och självständig. Det kan vara antingen en person eller en grupp personer som hanterar rapporteringskanalen. Det bör handla om en snäv krets av personer. 

De som utses ska ha ett visst mandat att agera utan verksamhetsutövarens godkännande, till exempel mandat att inleda och avsluta utredningar eller ha frihet att formulera slutsatser från uppföljningen av rapporter utan att verksamhetsutövaren godkänner slutsatserna. 

Ett annat sätt att stärka oberoende och självständighet är att behöriga personer inte rapporterar enligt den ordinarie hierarkin i verksamheten, utan direkt till en högre nivå som till exempel en styrelse, chefsjurist eller revisor. 

I oberoende och självständighet ligger också att verksamhetsutövaren inte får vidta bestraffande åtgärder mot en behörig person eller enhet på grund av att denne utför sina arbetsuppgifter. 

Verksamhetsutövaren ska göra de interna kanalerna tillgängliga för följande personer som förekommer i verksamheten: 

• Arbetstagare: personliga assistenter, administrativ personal samt andra som innehar en anställning hos assistansanordnaren. 
• Volontärer 
• Praktikanter 
• Personer som annars utför arbete under en assistansanordnares kontroll och ledning (till exempel inhyrd personal) 
• Egenföretagare 
• Personer som ingår i assistansanordnarens förvaltnings-, lednings-, eller tillsynsorgan, om assistansanordnaren är ett företag 
• Aktieägare som är verksamma i bolaget, om assistansanordnaren är ett aktiebolag. 

Genom visselblåsarfunktionen ska en rapporterande person kunna rapportera,

• skriftligt,
• muntligt och
• vid ett fysiskt möte. 

Den som rapporterar ska få en bekräftelse inom sju dagar på att rapporten är mottagen. Det gäller dock inte om personen avsagt sig rätten att få en bekräftelse genom att exempelvis anmäla anonymt. Det gäller inte heller om mottagaren kan anta att en bekräftelse skulle avslöja personens identitet. Det kan till exempel handla om att personen använder sin e-postadress som används i anställningen. Om en bekräftelse då skickas till denna e-postadress kan det innebära en risk för att andra får kännedom om att personen rapporterat, och därmed avslöjar dennes identitet. 

Den person som rapporterar ska också i rimlig omfattning få återkoppling om vilka åtgärder som vidtagits som uppföljning.

Den rapporterande personen ska få information om uppföljningen på ett så heltäckande sätt som möjligt. Det innebär dock att man inte nödvändigtvis alltid har rätt att få information om samtliga åtgärder som har vidtagits som uppföljning och skälen för dem. Det kan finnas hinder att återkoppla till exempel på grund av tystnadsplikt och sekretess. 

Om det blir aktuellt ska den som rapporterar få information om att en uppgift som kan identifiera denne kommer att lämnas ut, om inte informationen gör att syftet med uppföljningen eller åtgärderna hindras eller försvåras. Uppgifter som kan identifiera en person är namn, personnummer och adress. Det kan också vara en uppgift om var personen arbetar eller vilken funktion personen har i organisationen.