Visselblåsarlagen inom personlig assistans


Skrolla nedåt och lär dig mer om Visselblåsning och dina möjligheter och rättigheter.

IfA har fått statligt stöd från Arbetsmiljöverket för att sprida kunskap om Visselblåsarlagen till assistansanvändare och anställda personliga assistenter, arbetsledare och administratörer.

Projekt Visselblås syftar till att öka kunskapen om vem som kan visselblåsa, när man bör visselblåsa, till vem man visselblåser, vilken säkerhet som finns för den som visselblåser och vad som händer när man visselblåst. 

 

Visselblåsning

Exempel på sådant som kan visselblåsas om

Du kan visselblåsa om: 

- Någon fuskar med tidrapportering eller ersättning 

- Det förekommer hot, våld eller trakasserier 

- Det finns brister i arbetsmiljön som kan skada hälsa 

- Det förekommer ekonomisk oegentlighet eller brott

 

Din rätt att säga ifrån

Du har rätt att visselblåsa om du är: - Personlig assistent - Arbetsledare - Administrativ personal eller på annat sätt har koppling till verksamheten.

Du som är Assistansanvändare eller anhörig kan också visselblåsa i vissa lägen. Lär dig mer om detta längre ner.

Du behöver inte ha bevis – det räcker att du har skälig anledning att tro att något är fel.

Info från KommunalOpens a new window
Projekt Visselblås_logga_-1
P2628_IFA_Visselblåsarkampanj_ORANGE_16x9
Projekt Visselblås_logga_
P2628_IFA_Visselblåsarkampanj_GUL_16x9-1

När ska man använda Visselblåsning och när ska man rapportera enligt Lex Sarah?

Lex Sarah
 

Använd Lex Sarah när du som personlig assistent, arbetsledare eller administratör upptäcker något som direkt påverkar den assistansberättigade, till exempel övergrepp, dåligt bemötande eller brister i den personliga assistansens utförande. Om du är anställd i en kommun ska du vända dig till den ansvariga nämnden med din rapport, vanligtvis socialnämnden. Rapportera till verksamhetsansvarig om du är anställd i en privat verksamhet.

Visselblås
 

Använd visselblåsarlagen när du som personlig assistent, arbetsledare eller administratör eller på annat sätt har en koppling till verksamheten upptäcker allvarliga oegentligheter i verksamheten. Din rapport lämnar du in via de visselblåsarkanaler som din arbetsgivare har informerat dig om eller så kan du vända dig till en myndighet såsom Ekobrottsmyndigheten, Arbetsmiljöverket eller Skatteverket till exempel som är några myndigheter som fått i uppgift att ta emot externa visselblåsningar.

Men om jag inte är anställd eller inte hör till verksamheten?

 

Om du upplever att saker och ting inte riktigt är som de är i en annan verksamhet än den du är anställd i kan du också göra något. Om du klickar på knappen här nedan så informerar Arbetsmiljöverket om "priset bakom priset" och vad vi alla kan göra när det verkar vara lite fel.

 

Priset bakom prisetOpens a new window
P2628_IFA_Visselblåsarkampanj_ORANGE_16x9

Kan assistansanvändare Visselblåsa?

 

Både ja och nej.

 

Den assistansberättigade ses inte som rapporterande person enligt vesselblåsarlagen eftersom det ska handla om arbetsrelaterade sammanhang, men om den assistansberättigade är anställd, sitter i styrelsen eller har ett annat arbetsrelaterat uppdrag i verksamheten så omfattas hen av visselblåsarlagen.

Assistansberättigade som upptäcker oegentligheter kan:

  • Vända sig till verksamheten och uppmärksamma bristerna.
  • Anmäla till IVO om verksamheten inte fungerar som den ska, eller till Arbetsmiljöverket om det handlar om t ex arbetsmiljöfrågor för de personliga assistenterna.
  • Anmäla till Polisen, om det handlar om misstänkta brottsliga gärningar.
  • Vända sig till media för att upplysa om felaktigheterna.

Om du är egen arbetsgivare för din egen personliga assistans är du själv ansvarig för att följa alla regler och hantera assistansersättningen på rätt sätt. Om du är egen arbetsgivare och köper tjänster kring administration och upptäcker oegentligheter i den verksamheten så kan du göra enligt punkterna ovan.

Visselblåsning Frågor och Svar

  Vad är en Visselblåsare?

En visselblåsare är någon som i ett arbetsrelaterat sammanhang rapporterar/slår larm om oegentligheter och missförhållanden, ofta på den egna arbetsplatsen. Inom den personliga assistansen kan det handla om t ex: 

  • Ekonomiska oegentligheter eller felaktigheter med assistanstimmar eller ersättningar. 
  • Systematiska brister i arbetsmiljön eller den utförda personliga assistansen. 
  • Misshushållning med offentliga medel. 
  Har en personlig assistent rätt att visselblåsa?

Ja. Enligt visselblåsarlagen (2021:890) har du rätt att rapportera missförhållanden och få skydd mot repressalier – det vill säga att du inte får bli straffad, hotad eller avskedad för att du visselblåst. 

Skyddet gäller även: 

  • Praktikanter 
  • Konsulter 
  • Tidigare anställda 
  • Volontärer 
  Vad skiljer visselblåsning från vanlig klagomålshantering?

Till skillnad från att lämna ett internt klagomål, innebär visselblåsning att du slår larm om något som är av allmänintresse – alltså något som kan påverka fler än bara den anställde eller den assistansberättigade. Det kan ske internt (inom företaget/verksamheten) eller externt (till en myndighet), eller till media. 

Klagomål kan mer ses som personliga missnöjen som gäller den anställde själv, den assistansberättigade eller andra i verksamheten t ex angående bemötande, arbetstider, schema eller arbetsmiljö. Visselblåsning är klagomål kopplade till verksamheten som kan vara av intresse inte bara för en person utan för hela verksamheten samt för allmänheten.  

  Kan den assistansberättigade visselblåsa?

Både ja och nej. Den assistansberättigade ses inte som rapporterande person enligt visselblåsarlagen eftersom det ska handla om arbetsrelaterat sammanhang, men om den assistansberättigade är anställd i verksamheten så omfattas hen av visselblåsarlagen.  

Assistansberättigade som upptäcker oegentligheter kan: 

  • Vända sig till verksamheten och uppmärksamma på brister.  
  • Anmäla till Polisen, om det handlar om misstänkta brottsliga gärningar. 
  • Anmäla till IVO om verksamheten inte fungerar som den ska, eller till Arbetsmiljöverket om det handlar om t ex arbetsmiljöfrågor för de personliga assistenterna. 
  • Vända sig till media för att upplysa om felaktigheterna.  

Om du är assistansberättigad och egen arbetsgivare så är du själv ansvarig för att följa alla regler och hantera assistansersättningen på rätt sätt. Om du är egen arbetsgivare och köper tjänster kring administration och upptäcker oegentligheter i den verksamheten så kan du göra enligt punkterna ovan.  

 

  Vad är Lex Sarah
Lex Sarah är en lagstadgad skyldighet för personal inom socialtjänsten och LSS att rapportera missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden i verksamheten. Det gäller exempelvis personliga assistenter som arbetar med assistansanvändare. Syftet är att förbättra kvaliteten och säkerheten för den enskilde.
  När ska man använda Lex Sarah och när visselblåsarlagen?

Använd Lex Sarah när du som personlig assistent upptäcker något som direkt påverkar den assistansberättigade, t.ex. övergrepp, dåligt bemötande eller brister i den personliga assistansens utförande. 

Använd visselblåsarlagen om du upptäcker allvarliga oegentligheter i verksamheten som rör t.ex. ekonomisk brottslighet, korruption eller systematiska missförhållanden som är av intresse för allmänheten. 

 

  Vem rapporterar man till enligt Lex Sarah?
Rapporteringen ska ske till den ansvariga nämnden (om du är kommunalt anställd) eller till den privata assistansanordnaren. Det ska finnas tydliga rutiner för vem som tar emot rapporten. Vid allvarliga fall ska anmälan göras till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Den anställde rapporterar till verksamheten, och verksamheten anmäler till IVO om det gäller ett allvarligt missförhållande eller påtaglig risk för allvarligt missförhållande. 
  Vad händer efter en Lex Sarah-rapport?
Verksamheten är skyldig att utreda, dokumentera och åtgärda det rapporterade missförhållandet. Syftet är att förbättra verksamheten, inte att hitta syndabockar. Vid allvarliga missförhållanden ska IVO informeras. 
  Vad händer efter en visselblåsning?
Rapporten hanteras av en oberoende visselblåsarfunktion. Visselblåsaren har rätt till skydd mot repressalier, och arbetsgivaren får inte vidta negativa åtgärder mot personen. Det kan även finnas möjlighet till skadestånd om skyddet bryts. 
  Hur går visselblåsning till i praktiken?

Du som befinner dig i ett arbetsrelaterat sammanhang: Identifiera ett allvarligt missförhållande som du tror är av allmänintresse. 

Rapportera via företagets visselblåsarfunktion – det ska finnas en oberoende kanal för detta. 

Om du inte känner dig trygg, kan du vända dig till en extern myndighet, t.ex. Arbetsmiljöverket eller IVO. 

Du kan vara anonym, men det är viktigt att du är sanningsenlig och har rimliga skäl att tro att det du rapporterar är korrekt. 

  Hur förhåller sig visselblåsarlagen till meddelarskyddet?
Lagen kompletterar det skydd som redan finns enligt grundlagarna och meddelarskyddslagen. Detta innebär bland annat att meddelarskyddet (offentligt anställda och vissa privat anställda inom till exempel personlig assistans, vård, skola och omsorg har också ett omfattande skydd att lämna uppgifter till media i publiceringssyfte) kommer att löpa parallellt med den nya lagen för att skydda visselblåsare. Det kommer alltså även fortsättningsvis att vara möjligt att i publiceringssyfte gå direkt till journalister med uppgifter om exempelvis oegentligheter. 
  Vilka arbetsgivare behöver ha ett visselblåsarsystem?
Alla offentliga och privata arbetsgivare som har fler än 50 anställda ska ha dessa kanaler på plats. Ett antal myndigheter som utsetts som behöriga ska också inrätta externa visselblåsarsystem. 
  Vad innebär begreppet verksamhetsutövare i lagen?
I visselblåsarlagen används endast begreppet verksamhetsutövare. I de flesta sammanhang betyder det arbetsgivare i privat, kommunal och statlig sektor som har anställda. 
  Vad är ett visselblåsarsystem?

Ett visselblåsarsystem är en rapporteringskanal för information om missförhållanden och oegentligheter på arbetsplatsen.

Genom systemet ska information om missförhållanden eller oegentligheter kunna rapporteras anonymt. Den som rapporterar ska inte riskera att drabbas av repressalier eller negativa konsekvenser. 

Visselblåsarlagen ställer inte några krav på att det ska finnas ett tekniskt system för rapportering. Lagen beskriver i stället vilka funktioner eller krav ett internt visselblåsarsystem ska uppfylla. Det innebär att visselblåsarsystem kan se olika ut men ändå uppfylla lagkraven. 

Arbetsplatsen ska ha tydliga interna rutiner för hur rapportering om missförhållanden ska tas emot, följas upp och återkopplas.

Det ska gå att rapportera skriftligt och muntligt samt vid ett fysiskt möte.

En bred krets av personer ska kunna använda visselblåsarsystemet och skyddas mot repressalier. Utöver anställda ska till exempel volontärer, praktikanter och konsulter kunna rapportera. 

  Vem utreder en visselblåsning?
Det ska finnas särskilt utsedda personer eller enheter som hanterar informationen som rapporteras. Dessa personer eller enheter ska vara oberoende och självständiga. De eller den kan vara anställd i verksamheten men ska ha mandat att agera utan att bli styrd av verksamheten. 
  Vad är syftet med en visselblåsarfunktion?
En visselblåsarfunktion är en kanal där man ska kunna rapportera allvarliga missförhållanden i arbetsrelaterade sammanhang som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram. Visselblåsarfunktionen ska kunna användas i de fall där det inte hjälper att rapportera internt, men också i andra fall – till exempel om den information som rapporteras inte är lämplig att rapportera om internt. Därutöver ska det säkerställas att ingen som slår larm riskerar repressalier. 
  Vad är bakgrunden till kravet på att inrätta en visselblåsarfunktion?

Visselblåsarlagen eller - lag om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden - ger skydd för personer som rapporterar om missförhållanden på arbetsplatser, så kallade visselblåsare. Förslaget innebär att EU:s direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, det så kallade visselblåsardirektivet, genomförs i den svenska lagstiftningen. 

Den nya lagen ersätter den tidigare visselblåsarlagen. Bland annat kommer fler personer att omfattas av skyddet för visselblåsare än vad som gäller idag. Det ska bli tydligare hur man går till väga för att visselblåsa och identiteten på den som slår larm om missförhållanden ska hållas hemlig. 

  Kan jag visselblåsa om jag arbetar på en arbetsplats som inte har en egen intern visselblåsarfunktion?
Ja, det kan man, om man uppfyller de kriterier som lagen ställer upp för att omfattas av skydd, det vill säga att det ska handla om rapportering i ett arbetsrelaterat sammanhang om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av, eller 
missförhållanden som handlar om handlande eller underlåtenhet mot viss EU-rätt. 
 
Skyddet för visselblåsare gäller också när man rapporterar utanför en intern kanal, till exempel om det inte finns en intern kanal. Det viktiga är att personen tillhör de kategorierna av rapporterande person som omfattas av lagens skydd. Det finns inget krav på att interna kanaler ska användas istället för externa eller att rapporteringen via externa kanaler ska ha föregåtts av rapportering via interna kanaler. 
  Vad är det för skillnad på en intern visselblåsarfunktion i ett företag eller organisation, och de externa visselblåsarfunktioner behöriga myndigheter ska inrätta?

Interna rapporteringskanaler är de som till exempel företag och myndigheter själva upprättar och som omfattar missförhållanden i den egna verksamheten. 

En extern rapporteringskanal är en kanal som är upprättad hos en myndighet för hantering av rapportering om överträdelser som ligger inom myndighetens ansvarsområde, och som kan omfatta missförhållanden hos vilken offentlig eller privat verksamhetsutövare som helst.

En extern rapporteringskanal kan till exempel användas om den rapporterande personen inte tror att rapportering till en intern rapporteringskanal hos den berörda verksamhetsutövaren skulle innebära en objektiv och saklig hantering. Det gäller under förutsättning att det handlar om frågor som faller inom den behöriga myndighetens område och därmed kopplat till EU:s rättsakter. 

  Måste jag visselblåsa internt innan jag visselblåser till en myndighet?

Nej, det är inte nödvändigt.

En extern rapporteringskanal kan till exempel användas om den rapporterande personen inte tror att rapportering till en intern rapporteringskanal hos den berörda verksamheten skulle innebära en trygg och/eller objektiv och saklig hantering.

Det gäller under förutsättning att det handlar om frågor som faller inom den behöriga myndighetens område och därmed kopplat till EU:s rättsakter. 

  Vad menas med arbetsrelaterat sammanhang?
Med det menas en persons nuvarande eller tidigare arbete i privat eller offentlig verksamhet, och där personen har fått information om missförhållanden. 
  Vad menas med allmänintresse?

Lagen handlar om missförhållanden som det finns ett allmänintresse av att de kommer fram.  

Det kan till exempel gälla vanliga och systematiska missförhållanden som det finns ett samhällsintresse av att de rättas till eller avbryts.

Missförhållandet behöver inte vara aktuellt eller pågående, det kan även gälla rapportering av avslutade och helt utagerade missförhållanden.

Däremot omfattas normalt inte information som endast rör den rapporterande personens eget arbets- eller anställningsförhållande av lagen, t ex att man är missnöjd med den egna lönen. 

 

  Vad krävs för att en visselblåsare ska omfattas av lagens skydd mot repressalier?

Lagens skydd mot repressalier gäller enbart för rapportering av missförhållanden som har uppstått eller som högst sannolikt kommer att uppstå i den verksamhet som den rapporterande personen är, har varit eller kan komma att bli verksam i, eller i en annan verksamhet som den rapporterande personen är eller har varit i kontakt med genom sitt arbete. 

Den som rapporterar ska också vid tidpunkten för rapporteringen ha en rimlig anledning att anta att informationen om missförhållandena var sann. 

  Vad menas med rapport eller rapportering?

Med rapport eller rapportering menas tre olika möjligheter att lämna muntlig eller skriftlig information om missförhållanden: 

  • internt i verksamheten där missförhållandet förekommer 
  • externt till en behörig myndighet – det finns ett antal utsedda myndigheter som ska hantera olika frågor beroende på vad det gäller 
  • genom offentliggörande, genom att visselblåsaren till exempel vänder sig till media 

 

  Vad innebär det att den funktion som hanterar rapportering ska vara oberoende och självständig?

Ett viktigt krav i visselblåsarlagen är att funktionen som hanterar rapporteringen är oberoende och självständig. Det kan vara antingen en person eller en grupp personer som hanterar rapporteringskanalen. Det bör handla om en snäv krets av personer. 

De som utses ska ha ett visst mandat att agera utan verksamhetsutövarens godkännande, till exempel mandat att inleda och avsluta utredningar eller ha frihet att formulera slutsatser från uppföljningen av rapporter utan att verksamhetsutövaren godkänner slutsatserna. 

Ett annat sätt att stärka oberoende och självständighet är att behöriga personer inte rapporterar enligt den ordinarie hierarkin i verksamheten, utan direkt till en högre nivå som till exempel en styrelse, chefsjurist eller revisor. 

I oberoende och självständighet ligger också att verksamhetsutövaren inte får vidta bestraffande åtgärder mot en behörig person eller enhet på grund av att denne utför sina arbetsuppgifter. 

  Vilka ska ha åtkomst till interna kanaler för rapportering?

Verksamhetsutövaren ska göra de interna kanalerna tillgängliga för följande personer som förekommer i verksamheten: 

  • Arbetstagare: personliga assistenter, administrativ personal samt andra som innehar en anställning hos assistansanordnaren. 
  • Volontärer 
  • Praktikanter 
  • Personer som annars utför arbete under en assistansanordnares kontroll och ledning (till exempel inhyrd personal) 
  • Egenföretagare 
  • Personer som ingår i assistansanordnarens förvaltnings-, lednings-, eller tillsynsorgan, om assistansanordnaren är ett företag 
  • Aktieägare som är verksamma i bolaget, om assistansanordnaren är ett aktiebolag. 

 

  På vilka sätt ska man kunna rapportera via Visselblåsarfunktionen?

Genom visselblåsarfunktionen ska en rapporterande person kunna rapportera,

  • skriftligt,
  • muntligt och
  • vid ett fysiskt möte. 

Den som rapporterar ska få en bekräftelse inom sju dagar på att rapporten är mottagen. Det gäller dock inte om personen avsagt sig rätten att få en bekräftelse genom att exempelvis anmäla anonymt. Det gäller inte heller om mottagaren kan anta att en bekräftelse skulle avslöja personens identitet. Det kan till exempel handla om att personen använder sin e-postadress som används i anställningen. Om en bekräftelse då skickas till denna e-postadress kan det innebära en risk för att andra får kännedom om att personen rapporterat, och därmed avslöjar dennes identitet. 

Den person som rapporterar ska också i rimlig omfattning få återkoppling om vilka åtgärder som vidtagits som uppföljning.

Den rapporterande personen ska få information om uppföljningen på ett så heltäckande sätt som möjligt. Det innebär dock att man inte nödvändigtvis alltid har rätt att få information om samtliga åtgärder som har vidtagits som uppföljning och skälen för dem. Det kan finnas hinder att återkoppla till exempel på grund av tystnadsplikt och sekretess. 

Om det blir aktuellt ska den som rapporterar få information om att en uppgift som kan identifiera denne kommer att lämnas ut, om inte informationen gör att syftet med uppföljningen eller åtgärderna hindras eller försvåras. Uppgifter som kan identifiera en person är namn, personnummer och adress. Det kan också vara en uppgift om var personen arbetar eller vilken funktion personen har i organisationen. 

  Har en personlig assistent rätt att visselblåsa?

Ja. Enligt visselblåsarlagen (2021:890) har du rätt att rapportera missförhållanden och få skydd mot repressalier – det vill säga att du inte får bli straffad, hotad eller avskedad för att du visselblåst. 

Skyddet gäller även: 

  • Praktikanter 
  • Konsulter 
  • Tidigare anställda 
  • Volontärer 
  Vad är en visselblåsare?

En visselblåsare är någon som i ett arbetsrelaterat sammanhang rapporterar/slår larm om oegentligheter och missförhållanden, ofta på den egna arbetsplatsen. Inom den personliga assistansen kan det handla om t ex: 

  • Ekonomiska oegentligheter eller felaktigheter med assistanstimmar eller ersättningar. 
  • Systematiska brister i arbetsmiljön eller den utförda personliga assistansen. 
  • Misshushållning med offentliga medel. 
  Vad skiljer visselblåsning från vanlig klagomålshantering?

Till skillnad från att lämna ett internt klagomål, innebär visselblåsning att du slår larm om något som är av allmänintresse – alltså något som kan påverka fler än bara den anställde eller den assistansberättigade. Det kan ske internt (inom företaget/verksamheten) eller externt (till en myndighet), eller till media. 

Klagomål kan mer ses som personliga missnöjen som gäller den anställde själv, den assistansberättigade eller andra i verksamheten t ex angående bemötande, arbetstider, schema eller arbetsmiljö. Visselblåsning är klagomål kopplade till verksamheten som kan vara av intresse inte bara för en person utan för hela verksamheten samt för allmänheten.  

  Kan den assistansberättigade visselblåsa?

Både ja och nej. Den assistansberättigade ses inte som rapporterande person enligt visselblåsarlagen eftersom det ska handla om arbetsrelaterat sammanhang, men om den assistansberättigade är anställd i verksamheten så omfattas hen av visselblåsarlagen.  

Assistansberättigade som upptäcker oegentligheter kan: 

  • Vända sig till verksamheten och uppmärksamma på brister.  
  • Anmäla till Polisen, om det handlar om misstänkta brottsliga gärningar. 
  • Anmäla till IVO om verksamheten inte fungerar som den ska, eller till Arbetsmiljöverket om det handlar om t ex arbetsmiljöfrågor för de personliga assistenterna. 
  • Vända sig till media för att upplysa om felaktigheterna.  

Om du är assistansberättigad och egen arbetsgivare så är du själv ansvarig för att följa alla regler och hantera assistansersättningen på rätt sätt. Om du är egen arbetsgivare och köper tjänster kring administration och upptäcker oegentligheter i den verksamheten så kan du göra enligt punkterna ovan.  

  Vad är Lex Sarah?
Lex Sarah är en lagstadgad skyldighet för anställda inom socialtjänsten och LSS att rapportera missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden i verksamheten som beror på de personliga assistansen. Det gäller exempelvis personliga assistenter som arbetar med assistansanvändare samt administrativ personal på kontoren. Syftet är att förbättra kvaliteten och säkerheten för den enskilde. 

Visselblåsning hjälper till att skapa ett bra samhälle

Alla uppdrag inom den personliga assistansen bör ha kunskap om Visselblåsarlagen. Arbetsgivare med fler än 50 anställda ska ha interna visselblåsarfunktioner och det finns även möjlighet att visselblåsa i externa kanaler till vissa myndigheter beroende på vad som hänt: Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Konkurrensverket har samtliga externa kanaler och Arbetsmiljöverket utövar tillsyn att hela Visselblåsarlagreglerna efterföljs. 

IfaSynka

Nu är det dags för ett Visselblåsarquiz

Visselblåsar Quiz

 

Du kanske vill bli medlem i IfA och stötta vårt arbetet?

 

Klicka på knappen nedan så kommer du till mer information om oss och allt som vi gör. Det kostar 250 kronor per år att bli medlem eller stödmedlem och ditt medlemsskap stärker oss och din röst. Tillsammans är vi starka!

Vi vägleder och besvarar dina frågor rörande t ex:

  • hur du tillvaratar dina rättigheter enligt LSS och SFB
  • att välja assistansanordnare
  • ansöka om personlig assistans
  • överklaga beslut om personlig assistans
  • omprövning av beslut
  • arbetsledning av personliga assistenter
  • lagändringars innebörd

Som medlem i IfA stödjer du vårt arbete men du får också:

  • IfAs Nyhetsbrev, ca 10 nummer per år
  • Rådgivning och stöd rörande personlig assistans
  • Subventionerat pris till IfAs möten/utbildningar/informationsträffar. OBS! Gäller assistansberättigade medlemmar.

Bli medlem i IfAOpens a new window