LSS-utredaren: Därför bör kommunerna ta mer ansvar

Särskilda utredaren Gunilla Malmborg svarar nu på kritiken mot utredningen som föreslår förändringar när det gäller personlig assistans: Jag tror att det här är förslag som kan förbättra för både barn och vuxna i behov av assistans och stöd och därigenom bidrar till en bättre LSS.

REPLIK | LSS-UTREDNINGEN

Torsdag den 11 oktober skrev företrädare för funktionshindersrörelsen en debattartikel om LSS-utredningens förslag. Det som beskrevs överensstämmer dock inte i alla delar med hur förslagen ser ut. Jag tänker därför i korthet gå igenom några av våra utkast till förslag trots att utredningen inte är färdig.

För barn under 16 år överväger jag en ny assistansinsats där det ska ingå ett bredare stöd till såväl barnen som deras familjer. Jag ser att många föräldrar till barn med personlig assistans har svårt att få livet att gå ihop och att barn med behov kan behöva bättre hjälp än idag. Ett exempel är att familjer behöver en bättre koordinering av de olika insatser som beviljats. Insatsen skulle även omfatta barn som har behov av assistans med andning och sondmatning. Förslaget syftar inte till besparingar utan till att förstärka stödet till dessa familjer. Jag tror det skulle betyda mindre stress för föräldrarna och ökad trygghet för barnen.

Utredningen kommer även att föreslå en ny assistansinsats för personer som behöver hjälp som kräver ingående kunskaper om funktionsnedsättningen. Det handlar om personer som ofta har utagerande beteenden och som behöver ett bättre bemötande. Idag får personer med sådant behov av stöd inte alltid hjälp av personal som har rätt kompetens för att ge ett kvalitativt stöd.

De två nya insatserna föreslås vara kommunernas ansvar. Utredningen föreslår vidare att den personliga assistansen ska bli ett helt statligt ansvar. Det är utredningens bedömning att ett funktionsuppdelat ansvar är bättre än dagens ordning där antalet timmar med vissa behov avgör huvudmannaskapet. Dagens ordning med ett delat huvudmannaskap mellan stat och kommun har skapat felaktiga incitament, lett till ett felaktigt fokus och ibland resulterat i att brukare hamnat i kläm mellan de två olika huvudmännen.

För att förenkla för dem som ansöker om assistansersättning framöver kommer jag att föreslå en lagstadgad bottenplatta om 15 timmar per vecka för så kallade andra personliga behov. För dem med behov av fler timmar, för till exempel arbete, studier, egenvård eller engagemang i ideella organisationer, kommer det, precis som idag, vara möjligt att ansöka om mer stöd.

Mina förslag kommer att utgå från den enskildes rättigheter och ge ett mer ändamålsenligt stöd till dem som har en funktionsnedsättning och deras anhöriga. Samtidigt är det långsiktigt ekonomiskt hållbara förslag.

Jag tror att det här är förslag som kan förbättra för både barn och vuxna i behov av assistans och stöd och därigenom bidrar till en bättre LSS. Detta är ambitionen som varit vägledande för utredningsarbetet och kommer fortsatt vara det när vi tar fram slutresultatet som ska presenteras för regeringen om ett par månader.

Gunilla Malmborg
särskild utredare

Repliken införd i Svenska Dagbladet Debatt 22 oktober 2018

(Utredningen ska vara klar senast den 15 december 2018, IfAs anmärkning)

...........................

 På IfA Debattforum den 23 november har vi bjudit in Mikael Klein, intressepolitisk chef Funktionsrätt Sverige och expert i LSS-utredningen. Vi har fortfarande platser kvar. Mer information och anmälan, klicka här.

 

 

 

Nyhetsarkiv