Instagram

Ny rapport från ISF om assistansersättningen

Ny rapport från ISF om assistansersättningen

ISF har publicerat rapporten för regeringsuppdraget om utfall av beslut om assistansersättning.

Inspektionen för Socialförsäkringens, ISF, pressmeddelande med anledning av rapporten lyder:

De som har störst grundläggande behov är också de som får assistansersättning, och de flesta som blir av med sin assistansersättning får andra stöd. De som blir beviljade har i större utsträckning redan kommunala stöd, jämfört med dem som får avslag. Det visar en undersökning som Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) gjort på uppdrag av regeringen.

ISF har studerat Försäkringskassans beslut om assistansersättning. Antalet nya ansökningar om rätt till assistansersättning har ökat under åren 2003 – 2013. Samtidigt har antalet personer som får sin assistansersättning indragen ökat och är sedan 2010 knappt 300 per år. Det gäller indragningar på grund av att de grundläggande behoven inte bedöms överstiga i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka.

– Den sammantagna bilden är att de som är i störst behov av stöd för de grundläggande behoven också är de som beviljas assistansersättning. De flesta som får sin assistansersättning indragen beviljas efterföljande år andra stöd från kommunen, främst enligt LSS, säger Helena Höög, projektledare.

Personer som beviljas assistansersättning har i stor utsträckning kommunala stöd enligt SoL och LSS innan de ansöker om assistansersättning. Var femte person hade personlig assistans enligt LSS året innan de beviljades assistansersättning.

Bland dem som får fortsatt assistanserättning vid en omprövning är det vanligaste beslutet att det beviljas fler timmar per vecka.

– Fler beviljade timmar, såväl vid nya beviljanden som vid omprövning, innebär en fortsatt kostnadsökning för assistansersättningen. Det bör utredas hur ambitionen om delaktighet ska balanseras i förhållande till en ökad kostnadsutveckling, säger Helena Höög, projektledare.

Försäkringskassan har vidtagit en rad åtgärder med sikte på en enhetlig och likartad bedömning. Vissa förbättringar kan dock ske på ett antal punkter för att öka klarheten i besluten. Det gäller framförallt att skapa enhetlighet i beräkningsmodeller, i hur avdrags görs och hur motiveringar till beslut formuleras.

Läs hela rapporten här.