Instagram

IfAs Debattforum våren 2017

IfAs Debattforum våren 2017

IfA träffades för 46:e gången och genomförde sitt debattforum den 12 maj i Stockholm. Ett hundratal personer mötte upp för att lyssna på paneldebatt med deltagare från Socialutskottet som föregicks av ett anförande av Bengt Westerberg. Ta del av debattens huvuddrag i nedanstående text.

Ordförande inleder IfAs 46:e Debattforum

Vilhelm Ekensteen inleder IfAs Debattforum genom att tala om en attack som ägde rum på assistansreformen redan år 1995. Idag är vi tillbaka i den situationen att reformen är under attack, menar Vilhelm. Det finns en komplicerad bakgrund till attacken men i stora drag beror det i synnerhet på en rapport från ISF (Inspektionen för socialförsäkringen) som kom för ett par år sedan (2015) och som följdes av utredningsdirektiv till den pågående LSS-utredningen där det är ett besparings- och kostnadsperspektiv i stället för att se om reformen varit kostnadseffektiv. Från beslutsfattarnas sida ses reformen endast som ett kostnadsproblem. Desto viktigare är det att nu försvara reformen som bidrar till inkludering i samhället för personer med svåra funktionsnedsättningar. Det ska vi diskutera idag. Framförallt ska Bengt Westerberg ge sin syn på det rådande läget och därefter ska vi ha en kvalificerad debatt med våra inbjudna politiker i panelen.

Vad säger politiken?

Bengt Westerberg ger sin syn på det rådande läget därefter debatt med Jenny Pettersson (M), Emma Henriksson (KD), Bengt Eliasson (L), Per Lodenius (C),  Mikael Dahlqvist (S), Karin Rågsjö (V) och Stefan Nilsson (Mp),

Bengt Westerberg talar om utredningsdirektiven som ska skapa en långsiktig och hållbar utveckling. Han menar att i och med att regeringen valt denna skrivning så anser de att utvecklingen tidigare inte varit hållbar. Åsa Regnér anser att kostnaderna för personlig assistans har fördubblats väldigt snabbt. Bengt Westerberg menar i sitt tal att det finns olika saker att ta hänsyn till om man ska göra jämförelser över tid.

Först och främst måste kostnaderna jämföras i samma penningvärden. Därutöver har löner till assistenter stigit och antalet som har personlig assistans har även ökat från 13 300 till 16 100 personer sedan år 2005.

Utöver dessa parametrar så kan man även genom att läsa FNs konvention, om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, se att personer med funktionsnedsättning ska ha rätt till samma levnadsvillkor som övriga samt att tanken är att man ska få bättre livsvillkor allteftersom. Det innebär att från år 2005 ska läggas den kostnad som finns avseende ökad levnadsstandard i samhället rent allmänt.

Genom att titta på dessa kostnader och slå dem samman kommer Bengt fram till att den kostnadsökning som Åsa Regnér tycker är oroväckande snarast är en fullt rimlig kostnadsutveckling.

Från detta går Bengt Westerberg vidare in och tittar på de alternativkostnader som finns. Alltså den kostnad som alternativt skulle finnas om man inte hade sin personliga assistans utan någon annan form av insats/insatser.

Bengt tittade på det utifrån förutsättningarna som varit för de personer som faktiskt har blivit av med assistansen, nämligen exempelvis

o   Kommunalt beviljad assistans med 25 procent färre timmar

o   Hemtjänst med ca 30 tim per vecka

o   Gruppbostad

o   Minskat förvärvsarbete för föräldrar (mammor)

Slutsatsen blir förenklat, enligt Westerberg, en övervältring av kostnader från staten till kommunen med en trolig nettobesparing om ca 3,5 miljarder kronor vilket motsvarar i genomsnitt 500 kr/år i skatt för alla inkomsttagare.

Vad är viktigast, att assistansanvändarna kan leva som andra eller 500 kronor i mindre skatt?

Bengt Westerberg går vidare genom att tala om den personliga assistansens träffsäkerhet. Ingen annan insats ger det resultat som man får via den personliga assistansen. Andra insatser innebär alltid ett visst mått av förmynderi, personlig assistans innebär självbestämmande.

Åsa Regnér har även talat om att de privata assistansanordnarna driver upp antal timmar som varje enskild assistansanvändare har, säger han. Även här har Bengt Westerberg gått igenom vad som kan ligga bakom ökningarna och finner att det argumentet inte är hållbart. Försäkringskassan har nu uttalat sig om att ”det behövs mer analas för att kunna ge tillfredsställande svar på vilka faktorer som driver timutvecklingen inom assistansen”. Bengt håller med. Gärna analys och vänta med slutsatserna.

I slutet av sitt anförande diskuterar Bengt lite om förhållandet att privata assistansanordnare går med vinst i snitt med ca 8 kronor per assistanstimme. För kommunen är situationen en annan. De behöver skjuta till 30 kronor per assistanstimme för att få det att fungera. Bengt förklarar detta genom att säga att de privata assistansanordnarna helt enkelt ger en bättre service då dessutom flertalet assistansanvändare väljer privata anordnare idag. Kommunen har ca 20-25 % av alla assistansanvändare, privata alternativ har ca 65 %. Om regeringen, som vill spara pengar, åter vill se att kommunerna ska ta sig an den personliga assistansen kommer det blir dyrt. Varje timme kommer att kosta 30 kronor mer.

Bengt Westerberg avslutar sitt tal med sina slutsatser.

·         Assistansersättningen kostar

·         Kostnadsutvecklingen är hållbar

·         Alternativa insatser minst lika dyra men sämre

·         Personlig assistans efterfrågas därför att den ger självbestämmande

·         Timutvecklingen är inte orimlig

·         Att leva som andra innebär att själv få bestämma vilket liv av många tänkbara man ska leva

·         Privata assistansanordnare ger en bra service och innebär en större valfrihet för den assistansberättigade

·         Assistansersättningen ger valuta för pengarna

·         Personlig assistans är frihet

·         Assistansreformen är viktig att slå vakt om.

 

Paneldebatten påbörjas

Vilhelm: Jag vill kommentera på Bent Westerbergs inlägg. Som jag ser det så ställer IfA upp på den analys som Bengt ger. Den är övertygande och väl genomförd och stämmer med våra erfarenheter. Om jag å ena sidan ställer Bengts analys mot den verklighet som skymtar genom utredningsdirektiven så är det en väldig skillnad. Uppenbart måste det finnas ett svar och en respons från den politiska sidan idag om att slussa vår framtid in i den riktning som Bengt Westerberg visar på, en bevarad assistansreform. Politikerna måste ta ett ansvar!

Här lämnas ordet vidare till politikerna i panelen.

Mikael Dahlqvist (S): Jag hann lyssna på en del av Bengts anförande om LSS och jag kan konstatera att sen vi sågs i fjol så har vi sett en ganska svår eller en alarmerande utveckling kring beviljande och avslag från Försäkringskassa, Det är det som är den stora skillnaden från när vi sågs för ett år sedan. Sedan 2016 och 2017 har det skett en markant förändring. Det beror på de domar som varit prejudicerande. Det Åsa Regnér har gjort är att gå till myndigheterna och be dem ta fram underlag till kommande förslag på åtgärder. Jag vill understryka att vårt partis ståndpunkt är att värna intentionen med LSS och möjligheten att föräldrar med barn med funktionsnedsättning ska kunna delta i arbetslivet. Jag hoppas verkligen nu att vi får en form av analys från rapporterna under hösten så att vi kan se över åtgärder. Sedan är detta ett kantat blad av månghistorik kring frågetecken och behov av analyser. Det här vet vi att alla haft oavsett partifärg. Bengt Westerbergs slutsatser om det är så enkelt? Våra expertmyndigheter har inte givit oss orsak och verkan. Det finns naturligtvis ett ökat behov och kostnadsutvecklingen vad det beror på har jag inget svar på, svårt att spekulera i. Vi får se vad som händer under hösten.

Bengt Eliasson (L) Som vanligt tack för inbjudan. Jag tycker att Bengts inledning belyser dagsläget väldigt väl och ger svar på mycket avancerade frågor som åker runt i debatten. Det viktigaste nu är farten. Det går väldigt fort nu. Neddragningen av timmar går i samma takt som i fjol eller kanske högre takt. Förra året kom en fråga från Åsa till experterna om synen på lagstiftning och praxis. Och svaret var att praxis var solklar och lagstiftningen tydlig. I fredags kom HFD (Högsta FörvaltningsDomstolens) utslag att inte ta upp ett ärende som gäller grundläggande behov kring andningshjälp och det innebär att de anser att lagen är tillräckligt tydlig och det finns ingen ny väg som ska väljas. Domstolarna dömer rätt osv. Med detta vill jag ha sagt att experter och domstolar har sagt att lagen är tillräckligt tydlig. Vill man ha en förändring behöver politikerna ta vid. Om vi ser att det är på väg åt annat håll så kan man ändra det väldigt snabbt Det kan ske på några månader! Just nu väljer man att lita på en utredning som ska vara klar efter valet och en lagstiftning som kanske kommer år 2019 . Direktiven är inte förändring utan bara besparing. Det är bekymmersamt. Lagstiftning behövs nu. De som blir av med sin assistans varje dag har inte tid nu. Vi behöver tilläggsdirektiv. Vi kan behöva något under tiden, ett snabbspår med kraftfullt ingripande från regeringen.

Karin Rågsjö (V): Jag måste säga att det hade varit roligare om man hade diskuterat hur lagstiftningen skulle utvecklas. Hela fokuseringen ligger i stället på kostnader. Det här handlar om överleva eller leva. Det handlar om att få leva sina liv. Det är också så här att vi har hamnat i en olycklig spiral. Åsa behöver kunna backa nu när hon sett att vi hamnat lite fel. Det behövs något akut. Signaler om fusk och kriminalitet. Det låter som ett gangstervälde – Väldigt olyckligt. Det finns stora möjlighet för en regering att gå in och se domar mm och komma med åtgärder men det sker inte. Man fokuserar på besparingar och hur det drabbar på olika sätt. Den här fokuseringen leder åt fel håll. Man ska utveckla den här lagen. Det drabbar så hårt när man bara talar om besparingar. Även regeringen drabbas. Jag hoppas att ni backar och ser på konsekvenserna för enskilda personer! Vi sitter med i budgetförhandlingar i vissa lägen och vi ställde oss bakom en ganska låg uppräkning men det blev dock en uppräkning. Sverige är ett rikt land just nu. Det här är inget land i kris och det är ytterst olyckligt att man vänder sig mot en grupp som behöver den här reformen för att leva. I slutändan blir det ett plus för alla. Karin nämnde även att differentierade schabloner hade kunnat vara något att tänka på.

Jenny Pettersson (M). Tack för att jag får vara här idag. Jag måste kommentera Karin Rågsjö. Många fina ord men resultatet av budgeten är att kostnaden för statlig assistansersättning minskade och då står ni alltså bakom det också och tar ansvar för frågorna då budgeten medförde det här. Den här reformen handlar om möjligheter att leva och inte bara att överleva och det är viktigt att vi står upp för detta. Vi måste utveckla den det håller jag med Karin om. Det är därför vi i alliansen inte hade ett liknande regleringsbrev som S. Det vi missade och inte gjorde när vi satt i regeringsställning var att vi inte tillsatte en utredning för att få förutsebarhet. Jag anser även att huvudmannaskapet behöver ses över.

Stefan Nilsson (Mp) : Jag är socionom i grunden och har varit utförarchef i två kommuner och det är uppenbart att det här är en nödvändig reform och som har fungerat mycket väl och jag tycker att Bengt Westerberg är duktig på att formulera vikten och varför reformen blev bra. Något som Karin nämnde som är bra och som vi håller med om är om schablonen blir mer differentierad. Ge möjlighet för större och lägre belopp då kostnaderna varierar mer än vad förhöjd ersättning medger och ibland är schablonen för hög. När det gäller domarna så ligger de bakom en väldigt stor del av avslagen även om det inte är helt transparent varför det är så många avslag just i år. Det är egenvårdsdomen som fått stor genomslag. Det är något som regeringen jobbar med och det bästa hade varit att kunna backa bandet, men nu är det ju domar som måste följas. Om det behövs en lagändring eller om det behövs andra åtgärder som givits till te x socialstyrelsen att utreda och som kan medföra lagändring eller andra ändringar så att man i mycket fler fall kan ge assistans tycker jag är en mycket viktig fråga. Assistansen behöver utvecklas absolut.

Emma Henriksson (Kd): Tack för att ni fortsätter enträget att samtala om de här frågorna. Det här är viktiga frågor om möjligheten att leva. Det är flera som varit inne på det. Det hade varit bra om vi hade kunnat prata mer om detaljerna och innebörden. Hur vi skulle kunna utveckla assistansen och andra insatser för att ge det stöd om behövs. När vi har en situation som vi har nu så måste vi fokusera på det. Vi har en situation där nybeviljandet rasar i ett allvarligt tempo. Bara 12 % får beviljat i nyansökningar. Allvarligt. Det kan handla om en nyfödd eller någon som drabbats av ett nytt behov och allt är kaos. Man har svårt att försvara sina rättigheter. Det har pågått i flera år att nybeviljandet har sjunkit. Men nu på senare tid kan vi inte se förklaringarna att det bara på några månader drastiskt sjunkit. FK väntar på statistiskt underlag för analys. När det gäller personer som haft beslut och sedan utan att livet har förändrat sig så får de ett annat beslut och sitt liv totalt förändrat. Vi vet alla att det beror på stora delar på hur man pratar och hur man agerar och att man ska skära kostnader. Regleringsbrevet - Försäkringskassan gör vad de har blivit tillsagda. Det är svårt att se hur vi ska komma ur den här situationen. Det är tråkigt att regeringen inte ser hur vi har hamnat i den här situationen. Vi vet alla att det är domar men varför har man gett de direktiv och regleringsbrev som man har gjort?  För mig är det svårt att inte se kopplingen mellan regeringens uttalande och den samtalsdebatt som tar vid när man från regeringshåll talar om fusk och felutnyttjande. Man hör det hos allmänheten. Vår uppgift framöver är att öka kunskapen om vad LSS handlar och om vad assistansersättningen handlar om.

Per Lodenius (C ): Det är lite svårt att komma sist efter viktiga och tydliga partier. Jag skulle gärna vilja diskutera detaljerna men vi är ju inte där idag. Jag hade velat tala om hur vi värna assistansen. Vi står för full delaktighet i samhället. Regeringsbrevet, den lågt uppräknade schablonen och löneutvecklingen. Det slår ut mindre bolag och valfriheten.

Utredningens syfte är att dra ner kostnaderna. En trippelstöt från regeringen. Regeringen har dock inte agerat ensam utan de har haft stöd för att få igenom frågorna via budget mm. Synd att V och Mp inte tar ansvar. Vi skulle hellre diskutera detaljerna. Det Bengt Westerberg visar är det som utredningen borde ha titta på. Hur vi kan utveckla assistansen och driva den framåt och inte tala om kostnader och besparingar.

Vilhelm: Jag vill anknyta till det Per just sa. Jag upplever att dagsläget så ligger den sittande utredningen som en tickande bomb i framtiden. Vi kan inte jobba med den som ett riskmoment. Jag kan bara säga att vi assistansaanvändare är rätt så skräckslagna.

Att ha den här utredningen i verksamhet då den inte förbättrar reformen och tar bort vissa brister som den har, att den inte förstärker intentionen som var tänkt från början och som vi har haft en enorm glädje av. I stället har den i uppdrag att omformulera att leva som andra på ett sätt som förhindrar oss. Utredningen bär på en grundläggande analys som bygger på misstänkliggörande och inte på information och verklig kunskap om vad personlig assistans handlar om. Jag vill understryka det sista som sades av Per att utredningen borde titta på hur vi kan utveckla assistansen och driva den framåt, inte tala om kostnader och besparingar.

Resterande del av debatten kom mycket att handla om partiernas plan om att lägga in idéer under hösten i sina partiprogram. Stefan Sundqvist i publiken krävde att få höra de idéer som partierna kan tänka utveckla inom LSS och den personliga assistansen. Några klara besked kom knappt utan under hösten kommer deras partiprogram som förhoppningsvis inkluderar de svar vi önskade få. Liberalerna lade fram att de bland annat vill förstatliga och ersätta personkretsarna med personliga behov i stället. Inte gå på diagnos. Då kan vi på riktigt börja diskutera. Vi hamnar dock hela tiden i sista frågeställarens fråga om tilläggsdirektiv och regleringsbrev menade Bengt Eliasson. Emma Henriksson ville få in att Kd har föreslagit att när det gäller de grundläggande behoven så ska man lägga in möjligheten att arbeta för de som kan arbeta och att vara förälder. Det ingår i föräldraskapet att t ex kunna byta blöja osv. Idag ingår det inte. Det är två punkter som vi ser att man behöver utveckla.

Birgitta Andersson bad paneldeltagarna att uttrycka hur de utifrån ett svenskt jämlikhetsperspektiv anser det viktigt med personlig assistans i alla åldrar. Det var en fråga som de flesta verkade ha svårt att besvara. Det ett par paneldeltagare uttryckte var att det borde vara självklart med assistans i alla åldrar utifrån sina enskilda behov.

Ingrid Johansson gjorde ett anförande till panelen där hon förklarade att hon tvingats anställa sin sambo för att bibehålla sin personliga assistans. Sambon utförde i rollen som anhörig vissa grundläggande behov och om han inte var anställd så riskerade Ingrid sin statliga assistans. Hon undrade varför det var så. Frågan fick inget direkt svar från panelen men IfA anser att en assistansberättigad bör få ett beslut för samtliga grundläggande behov i botten som man kan förlita sig till även när omständigheterna förändras. T ex att sambon inte längre kan ge det stöd man behöver som anhörig (pga egen sjukdom, ålder eller annan anledning). Diskussion måst fortsätta.

Lars Hagström undrade om det pågår några faktiska diskussioner mellan partierna i utskottet om att exempelvis kräva tilläggsdirektiv eller förslag till lagändringar som skulle kunna rätta till läget snabbt under hösten. Här svarade man att det pågår ständiga diskussioner i frågan men några konkreta förslag fanns inte.

En deltagare tog upp frågan om andning som grundläggande behov. Det kom inte så många svar här heller utan mer hänvisningar till de domar som finns och den dom vi väntar på när det gäller sondmatning. Senare under dagen kom denna fråga att diskuteras mer under dagens sista punkt som handlade om bland annat egenvård och sjukvård.

Sanna Skoglund krävde åtgärder - Folk far illa Ta ert ansvar! Emilia Slaghök förde fram att mänskliga rättigheter tas ifrån denna grupp.

Håkan Högberg ville höra hur Socialdemokraterna ställde sig efter kongressen i Göteborg och Mikael klargjorde att det fanns stor oro och frågor inom partiet men att beslutet i kongressen var entydigt – S värnar den personliga assistansen.

Vilhelm Ekensteen avslutade debatten genom att tacka panelen. Kom ihåg Bengt Westerbergs analys. Han konstaterade ett positivt och konstruktivt förhållningssätt till de frågor som varit uppe för diskussion under debatten. Vilhelm meddelade panelen att ”Ni kommer att behövas framöver för de utredningsdirektiv som ligger är så pass oroväckande så att det redan i utredningsskedet fungerar på ett negativt sätt i samhällsdebatten”.  Vi behöver en bättre personlig assistans.