Taket på 40 timmar per vecka gäller för den nya insatsen "Personlig service med boendestöd" som tänks ersätta både personlig assistans enligt LSS (dvs personlig assistans till dem som har grundläggande behov som är mindre än 20 timmar per vecka) och ledsagarservice.

När det gäller den som har grundläggande behov som överstiger 20 timmar per vecka föreslås inget tak. Däremot föreslår kommittén att man ska försöka sänka det genomsnittliga antalet timmar från nuvarande 115 timmar per vecka till 100 timmar per vecka. Det innebär INTE att man ska upphöra att göra individuella bedömningar.I slutbetänkandet skriver man också att lagändringarna inte ska upphäva den enskildes möjlighet att leva som andra.

Det beror på hur beslutet från FK ser ut. Om FK har beviljat dubbel assistans dygnet runt kan inte anordnaren säga att det inte behövs. Anordnarnen kan inte heller tala om för FK att behovet inte finns. Då bryter anordnaren mot tystnadsplikten och skulle troligen också kunna straffas eftersom det skulle medföra att brukaren lider men genom att han eller hon skulle riskera att mista assistanstimmar. Om brukaren däremot inte är beviljad dubbel assistans kan han eller hon inte heller kräva att få det.

Anordnare som är anslutna till IfA AR får gratis tillgång till OFUS rättsdatabas på nätet, www.ofus.se. I den rättsdatabasen hittade jag följande dom från Regeringsrätten som behandlar just den här frågan:

Underinstans mm: Regeringsrättens avgörande 2000-11-20 i mål nr 5410-98 angående assistansersättning till Olivia L, född år 1979. Överklagat avgörande: Kammarrättens i Stockholm dom 1998-05-25 i mål nr 9281-97.

Sammanfattning: Olivia L ansökte i november 1995 om assistansersättning. I oktober 1996 beviljades hon assistansersättning från och med augusti 1995, dvs även för förfluten tid. Månadsräkningar för utförd assistans gavs in till kassan. Olivia L:s mor, med vilken hon levde i hushållsgemenskap, var hennes assistent. Som arbetsgivare angavs Stiftelsen Assistansen.

Kassan vägrade att betala ut begärd assistansersättning för förfluten tid, eftersom den inte ansåg att det var styrkt att kostnader förelegat under retroaktivitetstiden. Såväl länsrätten och kammarrätten som Regeringsrätten medgav assistansersättning för den förflutna tiden. Regeringsrätten fann att Olivias mor förvärvat ett villkorligt löneanspråk mot stiftelsen och att Olivia L ådragit sig en villkorlig skyldighet att betala avgift för assistansen.

I RÅ angiven rubrik: - -

I RÅ gjorda hänvisningar: - -

Referat av rättsfall: Olivia L åberopade ett anställningsbevis, som var daterat den 27 oktober 1996, således efter beslutet där hon beviljades assistansersättning. Enligt anställningsbeviset hade hennes mor varit anställd hos stiftelsen som personlig assistent för henne.

Riksförsäkringsverket åberopade två grunder, nämligen dels att Olivia L inte haft några faktiska kostnader för sin assistans, dels att hon under den aktuella tiden levt i hushållsgemenskap med sin mor, som då enligt verket inte varit anställd av kommunen eller av något fristående organ. (Läs av stiftelsen).

Regeringsrätten gav följande domskäl, här något förkortad

Tillämpliga regler

De bestämmelser som i första hand är av intresse i målet finns i 10 § LASS.

Vid tiden för försäkringskassans olika beslut gällde i huvudsak följande. Assistansersättning skulle enligt paragrafens första stycke utbetalas månadsvis med belopp som motsvarade kostnaden för assistansen under det antal beviljade assistanstimmar som assistans lämnats, dock högst med det belopp per timme som regeringen faststälIde för varje år. I andra stycket föreskrevs bl.a. (punkt 1) att ersättning som den enskilde själv lämnar till någon som han lever i hushållsgemenskap med inte i något fall skall räknas som kostnad för personlig assistans.

Genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 september 1997 (SFS 1997:564) ändrades reglerna för utbetalning av assistansersättning. Enligt första stycket i dess nya lydelse gäller att ersättning skall betalas ut för det antal beviljade assistanstimmar som assistans lämnats med ett belopp per timme som för varje år fastställs av regeringen. Andra stycket tillåter att det av regeringen fastställda schablonbeloppet överskrids i vissa fall. Några särskilda övergångsbestämmelser har inte meddelats. Efter lagändringen återfinns nyssnämnda bestämmelse om ersättning till mottagare som lever i hushållsgemenskap med den funktionshindrade i paragrafens tredje stycke med oförändrad lydelse.

Regeringsrättens bedömning

Regleringen av insatsen personlig assistans och av den statliga assistansersättningen bygger på förutsättningen att en funktionshindrad som har rätt till sådan assistans skall kunna välja mellan att själv vara arbets- eller uppdragsgivare för sin eller sina assistenter och att anlita kommunen eller något fristående organ som tillhandahåller assistansen genom sina anställda eller uppdragstagare. Assistansersättningen kommer i det förra fallet att avse den funktionshindrades kostnader för assistentens lön, sociala avgifter m.m. och i det senare fallet den avgift som den funktionshindrade betalar till det organ som tillhandahåller assistansen. Det står den funktionshindrade fritt att som assistent anlita familjemedlem eller annan person. I de fall då den som anlitas lever i hushållsgemenskap med den funktionshindrade gäller emellertid enligt den nyss berörda bestämmelsen i 10 § tredje stycket LASS (tidigare andra stycket) den väsentliga begränsningen att ersättning som den funktionshindrade själv lämnar till assistenten inte räknas som kostnad för personlig assistans. När denna begränsningsregel infördes konstaterades i förarbetena att den funktionshindrade i fortsättningen var hänvisad till att i de avsedda fallen låta assistansen ordnas genom kommunens, ett kooperativs eller annat fristående organs försorg (prop. 1994/95:77 sid. 1, 16 och 23). www.ofus.se/justdet/forarbete_view.asp?OmradeID=1&Sid=16 www.ofus.se/justdet/forarbete_view.asp?OmradeID=1&Sid=23

I sammanhanget finns det anledning att beröra den ändring av reglerna om utbetalning av assistansersättning som enligt det föregående genomfördes med ikraftträdande den 1 september 1997. . . . Begränsningsreglerna i 10 § tredje stycket LASS har lämnats oförändrade och de nya utbetalningsreglerna i paragrafens första stycke förutsätter enligt sin lydelse alltjämt att assistansersättningen, även om den är schabloniserad, utges endast för timmar då assistans faktiskt lämnats. Sammantagna får reglerna uppfattas så att det för utbetalning av assistansersättning fortfarande krävs att assistans faktiskt har lämnats under den tid som ersättningen avser och att assistansen dessutom har gett upphov till en sådan kostnad för den funktionshindrade som är av ersättningsgill natur och således inte omfattas av t.ex. förutnämnda begränsningsregel i 10 § tredje stycket LASS.

I målet aktualiseras frågan hur de nu berörda bestämmeIserna skall tillämpas när en funktionshindrad, som enligt beslut av försäkringskassan har befunnits i princip ha rätt till assistansersättning för tid före beslutsdagen, begär att få sådan ersättning utbetald. Enligt Regeringsrättens mening bör avgörande vikt i sådana fall tillmätas de förhållanden som faktiskt rådde när assistansen lämnades. Om arbetet utfördes av en person som då levde i hushållsgemenskap med den funktionshindrade och inte var anställd av kommunen eller något fristående organ, bör det således i princip inte vara möjligt att sätta begränsningsregeln i l0 § tredje stycket LASS ur spel genom att i efterhand träffa avtal som innebär att personen i fråga skall anses ha innehaft en sådan anställning under förfluten tid (retroaktivt anställningsavtal). Kravet att assistansen skall ha medfört en kostnad för den funktionshindrade som är av ersättningsgill natur skall med andra ord ha blivit uppfyllt redan i och med att arbetet utfördes. Det bör däremot normalt inte krävas att också kontant betalning skall ha skett före beslutsdagen (att assistentens arbetsgivare under den förflutna tiden har beviljat den funktionshindrade anstånd med betalning av avgift i avvaktan på kassans beslut bör exempelvis inte vara något hinder mot utbetalning). Det får anses angeläget att tillämpningen av de här angivna principerna görs tiIIräckligt nyanserad för att det skall vara möjligt att undvika materiellt stötande effekter. Vid Regeringsrättens bedömning av Olivia L:s fall är utgångspunkten i enlighet med det föregående, att det på tidig stadium av ansökningsförfarandet gjordes klart för försäkringskassan att ett bestämt fristående organ, nämligen stiftelsen, var avsedd att fungera som arbetsgivare åt Olivia L:s mor och således som anordnare av assistansen. Någon omständighet som skulle kunna föranleda att stiftelsen inte godtogs för dessa funktioner har inte framkommit i målet. Försäkringskassan har, trots den långa handläggningstiden, inte utnyttjat möjligheten enligt 8 § LASS att fatta provisoriskt beslut om ersättning. Mot den nu angivna bakgrunden bör den omständigheten att ett skriftlig anställningsavtal mellan stiftelsen och Olivia L:s mor inte förelåg redan när assistansarbetet utfördes inte anses utgöra hinder mot utbetalning av ersättning. Enligt Regeringsrättens mening finns det fog för att uppfatta förhållandet så att modern i och med att hon utförde arbetet förvärvade ett åtminstone villkorligt löneanspråk mot stiftelsen och att Olivia L samtidigt ådrog sig en villkorlig skyldighet att betala avgift för assistansen. På grund av de särskilda omständigheterna i målet bör detta vara tillräckligt för att ge Olivia L rätt att få ut den begärda assistansersättningen.

Kommentar: Det är en mycket vanlig situation att ett beslut att bevilja assistansersättning gäller för förfluten tid. Regeringsrätten (och även underinstanserna vilkas motiveringar inte tagits med i referatet ovan) har som synes ansett att Olivia L hade rätt till assistansersättning för den förflutna tiden, trots att någon ersättning faktiskt inte utbetalats till någon assistent under denna tid. Men det bör observeras att Regeringsrätten – liksom underinstanserna – ställde vissa krav för att assistansersättning skulle utgå retroaktivt. Regeringsrätten slår fast att ett "retroaktivt anställningsavtal” inte godtas. Det måste i princip ha funnits någon form av avtal som medfört en kostnad för den funktionshindrade redan då arbetet utfördes.

Regeringsrätten konstaterar att det inte gjorts något skriftligt avtal rörande den förflutna tiden mellan Olivia L och stiftelsen eller mellan stiftelsen och Olivia L:s mor. Men Regeringsrätten tar som utgångspunkt för sin bedömning att det ändå på ett tidigt stadium gjorts klart för försäkringskassan att stiftelsen skulle fungera som arbetsgivare år Olivia L:s mor och som anordnare av assistansen. Regeringsrätten ansåg att det fanns fog för att uppfatta förhållandena så att modern i och med att hon utförde arbetet förvärvade ett åtminstone villkorligt löneanspråk mot stiftelsen och att Olivia L ådrog sig en villkorlig skyldighet att betala avgift för assistansen. Regeringsrätten fann att detta ”på grund av de särskilda omständigheterna i målet” borde vara tillräckligt för att ge Olivia L rätt att få ut assistansersättning för förfluten tid. Det är svårt att utläsa ur domen vilka de ”särskilda omständigheterna” var – utöver de omständigheter som strax dessförinnan nämnts.

När man ansöker om assistansersättning eller när man överklagar ett beslut om avslag – helt eller delvis – på en sådan ansökan, kan det vara klokt att göra ett skriftligt avtal med en assistansanordnare; även om ersättning i det nu refererade fallet kunde betalas ut trots att det inte förelåg något skriftligt avtal. Ett avtal skall ha ingåtts och vara gällande redan då arbetet utfördes. Regeringsrättens dom visar att det går att skriva in ett villkor att betalning ska ske först då assistansersättningen från försäkringskassan kan betalas ut.

Observera att Regeringsrätten betonade att avtal förelåg både beträffande vem som skulle vara assistansanordnare och vem som skulle vara anställd som assistent. I ett fall där flera assistenter anlitats måste således ett avtal föreligga med var och en av dem när de utför sitt arbete.

Samma regler som gäller för assistansersättning kan tillämpas då personlig assistans enligt LSS beviljats för förfluten tid.

Slutligen skall här bestämt varnas för att, då man beviljats assistansersättning eller personlig assistans för förfluten tid, upprätta ett anställningsavtal i efterhand och antedatera detta.

Där tog det slut på dom.

Nu för tiden beviljas retroaktiv ersättning högst i en månad efter att ansökan lämnats in. Om det är flera assistenter som ska arbeta bör självklart tidrapporter lämnas in till anordnaren för att lön ska kunna utbetalas. Om anordnaren beslutar sig för att ligga ute med lön i förskott i avvaktan på beslutet från FK är det ju inga problem alls. Annars måste man på något sätt skriva in i avtalet att lön endast kommer att utbetalas under förutsättning att brukaren beviljas ersättning retroaktivt. Om assistenten då har uppburit ANNAN ersättning under väntetiden (t ex A-kassa, sjukpeng, föräldrapeng) behöver man titta noga på det innan utbetalning av retroaktiv lön så att inte assistenten hamnar i en situation där den kan anklagas för fusk.

Det bör vara klarlagt vem i verksamheten som har rätt att förlägga assistentens arbetstid, dvs säga till assistenten hur denne ska arbeta. Om assistenten utför arbete som den har anledning att tro att den ska utföra så måste arbetsgivaren betala ut lön men den assistansberättigade bör upplysas om att inköp och liknande uppgifter som inte görs tillsammans med den enskilde enligt prop om assistansersättning inte ska tas med vid beräkningen av behovet av lämnad assistans. Om den ersättningsberättigade använder timmar på ett sätt som inte stämmer överens med beslutet om assistans finns möjlighet att FK gör en ny bedömning av assistansbehovet vid omprövning av beslutet.

IfA hävdar i alla sammanhang hur viktigt det är att den enskilde assistansberättigade beviljas det antal assistanstimmar som behövs för att kunna leva som andra. Det gäller självklart oavsett behovet är en eller flera assistenter per timme. Det hävdade vi när vi diskuterade frågan med Försäkringskassan och det hävdar vi i LSS-kommittén.
Vi råder dig som medlem att kontakta oss om du får ett beslut som omöjliggör assistansen. Det är viktigt att vi har konkreta exempel att peka på när vi diskuterar med myndigheterna.

Nej.

Som lämnad assistans räknas bara de timmar då assistenten faktiskt utför assistans. Det finns vissa undantag. Det handlar om tid som jämställs med lämnad assistans. Detta är t ex om du behöver vara på sjukhus eller om du dör och din eller dina assistenter inte kan få annat godtagbart arbete av den som är arbetsgivare.

Det står alltid i beslutet hur många timmar som är beviljade. Om du är beviljad jour eller beredskap brukar detta stå angivet men det är sedan omräknat till ?vanliga? assistanstimmar där 4 timmar jour eller 7 beredskapstimmar blir en assistanstimme.

Mertid och/eller övertid är samma sak som en vanlig assistanstimme i tid även om den kostar mer. Merkostnaden för mer- och övertidstimmar måste rymmas inom assistansersättningen.

Vid sjukhusvistelser är det viktigt att den personliga assistenten informeras om att det är den ordinarie sjukvårdspersonalen som ska utföra sjukvårdande uppgifter medan den personliga assistentens uppgift är att ge dig den personliga assistans som du behöver.

Denna kan skilja sig från den assistans som du normalt sätt behöver. Om det är möjligt bör du tala om för den personliga assistenten vad som förväntas av henne/honom under sjukhusvistelsen. Det är bäst om detta görs innan eventuell sjukhusvistelse blir aktuell för att assistenterna ska vara beredda på vad som förväntas av dem.

Arbetstiden regleras i Arbetstidslagen, ATL och i olika kollektivavtal. Jag rekommenderar att du går in på SchemaKoll på den här sidan (titta under menyn på vänster sida) och först läser "Vad säger ATL" och därefter "Hur fungerar SchemaKoll" där du även kan se vilka undantag från ATL det finns i olika kollektivavtal. Om du inte omfattas av något kollektivavtal gäller alltid reglerna i själva lagen.

Det som är viktigt när du överklagar är att du lyckas tydliggöra brukarens behov av assistans. Många gör felet att de mer talar utifrån familjens behov men det tar Försäkringskassan inte alls hänsyn till.

Exempel 1. Kalle är assistansberättigad, mamman formulerar ansökan: "Vi behöver assistans på eftermiddagen när Kalle ska göra sina läxor så att jag kan ta hand om syskonen en stund då" ger troligen inte Kalle rätt till assistanstimmar. "Kalle behöver assistans på eftermiddagen för att kunna göra sina läxor" kan ge rätt till assistans.

Du behöver ofta styrka brukarens behov med intyg från externa "experter". Det kan vara t ex läkare, arbetsterapeuter, psykologer eller sjukgymnaster. Det viktiga är att de i intyget skriver under att brukarens behov av assistans är det du säger att det är.

För att kunna överklaga till Kammarrätten krävs det att du beviljas prövningstillstånd.

Prövningstillstånd i kammarrätten meddelas om 1. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, 2. anledning förekommer till ändring i det slut vartill länsrätten kommit eller 3. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

Meddelar inte kammarrätten prövningstillstånd står länsrättens dom fast. Du kan få mer information om hur själva överklagandet går till på www.dom.se.

Det är brukarens personliga assistans och brukaren som själv bestämmer över hur han eller hon förlägger sina assistanstimmar under pågående avräkningsperiod (FKs vägledning. avsnitt 15:1). Om den assistansberättigade använder sina timmar på ett sätt som inte stämmer överens med det som står i beslutet kan FK vilja göra en omprövning av assistansbehovet.

Enligt FKs Vägledning (avsnitt 10.4.2) och propositionen om assistansersättning (avsnitt 14.1, s 175-176) ska städning, inköp och liknande uppgifter som inte görs tillsammans med den enskilde som ett led i det personliga stödet, inte tas med vid beräkningen av behovet av personlig assistans.

"Den enskilde kan ibland vilja ha städning, inköp eller liknande uppgifter utförda under tider då han eller hon själv arbetar eller deltar i annan verksamhet och inte befinner sig i sitt hem. I sådana fall kan personen inte få dessa uppgifter utförda som personlig assistans. Detsamma gäller om personen i övrigt väljer att få insatserna utförda av städfirma, kommunens hemtjänst eller liknande." (Bet.1995/96:SoU15 s. 15)

Om du har fått ett avslag på din ansökan, eller om du inte har fått så många assistanstimmar som du har ansökt om, kan du överklaga beslutet till länsrätten. Överklagandet ska skickas in till den myndighet som meddelat det överklagade beslutet och inte direkt till länsrätten. Myndigheten som fattat beslutet prövar om överklagandet kommit in i rätt tid (se nedan) och överlämnar sedan överklagandet samt övriga handlingar i ärendet till länsrätten. I vissa fall kan också myndigheten självmant ändra sitt beslut.

Beslut som fattats av en kommun ska normalt överklagas inom tre veckor. Beslut som fattats av Försäkringskassan ska normalt överklagas inom två månader. Överklagandet ska vara skriftligt. Överklagandet ska vara undertecknat av den enskilde eller hans ombud och ska därför inte skickas med e-post.

Överklagandet ska innehålla följande uppgifter om den som klagar:

1. personnummer eller organisationsnummer
2. postadress och adress till arbetsplats samt i förekommande fall annan adress där du kan anträffas för delgivning genom stämningsman
3. telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen (hemligt nummer behöver bara uppges om rätten begär det
4. förhållanden i övrigt av betydelse för delgivning

Om du har en legal företrädare som för din talan ska motsvarande uppgifter lämnas även om denne. Har du istället ett ombud som ska företräda dig ska ombudets namn, postadress och telefonnummer anges. I överklagandet ska anges vilket beslut som överklagas, vad som yrkas (dvs vad du vill ha istället för det beslut som fattats) samt de omständigheter som åberopas till stöd för yrkandet.

Traktamente är ett frivilligt åtagande från arbetsgivaren för att täcka den anställdes merkostnader vid resa. Traktamente är i de fall det betalas ut alltid en lönekostnad, skattefri eller i vissa fall skattepliktig. Om det är administrativ personal som får traktamente redovisas kostnaden under adminitration precis som du gör med administrativ personals lönekostnader. Jag anser att den annars ska redovisas under lönekostnader och inte under omkostnader.

Restidsersättning är alltid en skattepliktig lönekostnad och ska redovisas på samma sätt som Traktamente ovan. Observera att restidsersättning bara kan betalas ut på tid som normalt inte är arbetstid. Milersättning är en lönekostnad men kan belasta olika delar av assistansersättningen beroende på vem som får ersättningen och överenskommelsen mellan brukaren och anordnaren. Milersättning utges inte för bilkörning där assistenten utför tjänster åt brukaren eller kör brukaren i sin bil. I de fallen är det brukarens privata kostnad. IfA rekommenderar att anordnaren gör en överenskommelse med både brukaren och assistenten om detta. Det finns förslag på överenskommelse i Vägledningspärmen. Du kan läsa mer på Skatteverkets hemsida vid vilka tillfällen milersättning kan betalas ut skattefritt. Det är lite speciellt inom personlig assistans eftersom assistentens arbetsplats är ”där brukaren för tillfället befinner sig”. Möjligheten att ge skattefri milersättning är därmed väldigt liten. Om milersättning betalas ut bör det enligt min mening redovisas som en lönekostnad. Om administrativ personal får bilersättning redovisas det under administration.

En personlig assistents resekostnad redovisas under assistansomkostnader. Administrativ personals resekostnader under administration.

Arbetskläder till personliga assistenter redovisas under Personal- eller arbetsmiljökostnader lite beroende på vad det är för typ av arbetskläder. Till kanslipersonalen redovisas det som administration.

Motion- och friskvård till assistent/övrig friskvård kan redovisas som både assistansomkostnader, administration personal- och arbetsmiljökostnader. Det beror lite på vad ni har överenskommit om. Jag skulle vilja säga att motion och friskvård är personalomkostnader men jag tror att det är vanligt att det redovisas som omkostnader då man vill visa hur det belastar varje enskild brukares konto. Personalomkostnader är dock mer korrekt.

Om en mobiltelefon används för att i nödfall kunna nå hjälp när man är utomhus kan det gå som en arbetsmiljökostnad. Om det däremot är merkostnad för telefonsamtal som handlar om assistans man betalar kan det redovisas som assistansomkostnad. Adminstrativ personals samtliga telefonkostnader redovisas under administration.

Kostnad (verklig eller uppskattad) för upplåtelse av utrymme / rum till assistenter i brukares bostad / i närheten av brukarens bostad redovisas troligen som assistansomkostnad i den mån pengarna räcker till det. Man skulle kanske kunna tänka sig att redovisa det som personalomkostnad också. Du behöver även läsa på vad som gäller för brukaren som tar emot hyra på skatteverkets sida.

Ja, du ska dra av fri hotellfrukost från traktamentet om du betalar ut ett sådant. Däremot ska du inte göra någon förmånsbeskattning för hotellfrukost som obligatoriskt ingår i priset för övernattningen.

På Skatteverkets hemsida kan du läsa mer och se vilka belopp som du dra av för exempelvis fri frukost. Det finns också en mycket bra broschyr, Traktamenten och andra kostnadsersättningar SKV 354, att ladda ned från deras hemsida.

Enligt vad IfA erfar ska de nya reglerna börja tillämpas först när den ersättningsberättigade går in i en ny slutavräkningsperiod efter den 1 juli. Det som sedan ska redovisas är vilka utgifter som hör till den nya avräkningsperioden. Att du har fått pengar för en annan period utbetalad under den nya perioden eller att du INTE har fått pengar som du borde ha fått (i slutet av perioden) spelar ingen roll. Bokföringsmässigt handlar det om att du får periodisera kostnaderma så att de hamnar rätt. Vi råder dig t ex att sätta pengarna som en skuld till FK fram tills dess att timmarna är använda.

Exempel: Den ersättningsberättigade har en avräkningsperiod som ligger från mars -augusti och sedan september - februari. De nya reglerna börjar tillämpas från den 1 september. Pengarna för september månad utbetalas normalt den 20:e septermber. Två månader efteråt brukar ev avdrag och tillägg göras om den ersättningsberättigade har använt många fler eller mycket färre timmar än beviljat. Ekonomisk redovisning för perioden ska göras senast den 10:e april. Det brukaren då ska redovisa är vilka kostnader han eller hon har haft för avräkningsperioden.

Assistansersättningen ska användas för de merkostnader brukaren har för sin assistans. Ett barn kan, oavsett om det har någon funktionsnedsättning eller ej, behöva kontakta sina föräldrar. Det är inte en kostnad som täcks av assistansersättningen. Om kostnaden beror på att assistenten behöver kontakta sin arbetsledare eller arbetsgivare kan den däremot ersättas av assistansersättningen som en assistansomkostnad.

Svar: Anledningen till uppdelningen är, lite förenklat, att det i dåvarande Assistanskommitténs första delbetänkandet sades att varje anordnare behövde lägga pengar på alla kostnadsslagen för att få behålla sitt tillstånd. Det är alltså för att en brukare lätt ska kunna se hur företaget jobbar med olika frågor. Arbetsmiljöinsatser kan vara t ex inköp av enklare hjälpmedel, kanske vissa särskilda utbildningar i just arbetsmiljö etc. Ibland ÄR det svårt att veta exakt var man ska redovisa olika kostnader men du får minnas att det inte handlar om att du får smäll på fingrarna om du gör fel utan att det handlar om att brukaren i stora drag ska veta att du faktiskt jobbar med utbildning, personalvård, arbetsmiljö och att det finns pengar för omkostnader.

I vår Vägledningspärm har vi skrivit ett avsnitt som handlar om när assistenten uträttar ärenden till brukaren och då använder sin egen bil eller när brukaren får åka med i assistentens bil. Vi menar att det är brukarens privata kostnad som inte kan ersättas av assistansersättningen. Alla som ingick i referensgruppen till pärmen, t ex Försäkringskassan, var överens om det. Om assistenten använder sin bil kan det ändå vara så att arbetsgivaren betalar assistenten och att arbetsgivaren sedan begär ersättning för det från den ersättningsberättigade. Vi har tagit fram förslag till skriftliga överenskommelser som du hittar i pärmen.

Det var en stor och komplicerad fråga som det inte går att lämna ett enkelt svar på.

IfA försöker genom olika texter (bland annat två dokument som du finner på vår hemsida under Material/Dokument där vi beskriver förändringarna som träder i kraft 1 juli i år) att redogöra för vad som kan vara en assistansomkostnad. Sen finns det "vanliga" skatteregler som man måste ta hänsyn till. Kanske borde du köpa eller låna böcker som handlar om vilka skatteregler som vanligen gäller för företag? Björn Lundén har t ex skrivit många böcker i ämnet men du kan också läsa en hel del på Skatteverkets hemsida.

Du har förstått det hela rätt. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti för din brukare. Det betyder troligen att pengarna som kommer in den 20:e augusti ska bokföras som intäkt men du får hålla noga koll eftersom det ju eventuellt kan vara avdrag eller tillägg på den utbetalningen som hör till föregående avräkningsperiod. Sådana avdrag och tillägg kan även komma senare. I Vägledningspärmen har du ett bra hjälpmedel för att hålla koll på Försäkringskassans utbetalningar. Använd gärna det!

Om din assistent ska köra bilen rekommenderar vi att du har din bil helförsäkrad. Då täcker försäkringen kostnader för personskador, skador på någon annans egendom, brand, stöld, bärgning, vagnskador och rättsskydd. Om bilen endast är trafikförsäkrad ersätts bara kostnader för personskador och skador på annans egendom.

Det är rimligt att du själv, med din privatekonomi, står för självrisken vid eventuell olyckshändelse och, om bilen inte är helförsäkrad, övriga kostnader som försäkringen inte täcker. Eftersom assistenten kör din bil i tjänsten bör det finnas en skriftlig överenskommelse om vad som gäller.

I Vägledningspärmen finns förslag på hur sådana överenskommelser kan se ut.

En assistansomkostnad är den merkostnad du har för att du har på grund av att du har personliga assistenter närvarande i ditt hem och/eller vid olika aktiviteter. Det kan t ex handla om att du går på bio och betalar din egen biobiljett själv medan assistentens biobiljett är en assistansomkostnad som du bör få täckt genom assistansersättningen.

Andra exempel kan vara assistentens kostnad för resa och logi om du åker på en resa eller den merkostnad för administration som du har på grund av assistansen (papper, kuvert, porto etc). I Vägledningspärmen finns en bilaga, bilaga 1.4.A, som särskilt tar upp vad som kan vara en assistansomkostnad.

IfA anser att du ska ha rätt att få en månatlig redovisning av både dina assistanstimmar och assistansersättning men om du får det eller inte beror på vad som står i avtalet mellan dig och anordnaren. Om du enligt avtalet har rätt att få redovisning och ändå inte får det gör anordnaren fel.

Det du då kan göra är att påtala felet och be att anordnaren rättar till det snarast. Du kan alltid välja att byta anordnare om den du har idag inte fungerar som utlovat.

Ja, det hittar du under medlemssidans Dokument. Du behöver använda både Ansökan om merkostnader enligt LSS med beräkning och Sjukfrånvaroanmälan och intyg om vikarietillsättning

Ja det bör du kunna men det blir i så fall en skattepliktig förmån för assistenterna som de får skatta för. Du kan läsa mer om det på Skatteverkets hemsida, http://www.skatteverket.se/skatter/infotext/artiklar/2004/parkeringfri.4.18e1b10334ebe8bc80002459.html.

Så här säger Skatteverket om kläder:

Förmån av fria arbetskläder och fri uniform är skattefri. Utöver skydds- och överdragsplagg gäller det kläder som är särskilt avpassade för arbetet och inte lämpligen kan användas privat. Med uniform menas "klädedräkt för tjänstebruk som fastställts och utformats i detalj av myndighet eller arbetsgivare".

Skattefrihet gäller inte generellt för kläder av enhetlig typ som av tradition bärs av anställda i vissa verksamheter, t.ex. kostymer eller dräkter. I dessa fall rör det sig ofta om kläder som med fördel även kan användas privat. Sådana kläder kan dock vara skattefria om de är försedda med arbetsgivarens namn eller logotyp på sådant sätt att kläderna märkbart avviker från vanliga kläder och inte kan antas användas för privat bruk.

Om du har haft lägre kostnader än vad Försäkringskassan (FK) har betalat ut kommer du att behöva betala tillbaka hela mellanskillnaden till FK, även om det innebär att det du har fått understiger schablonbeloppet. Detta är en nyhet som infördes den 1 juli 2008. Innan det behövde du bara betala tillbaka ner till schablonbeloppet. Rent praktiskt brukar det ske genom att FK håller inne pengar vid nästkommande utbetalning/ar. Om det handlar om stora pengar är det lämpligt att FK först kommunicerar med dig (skriver brev) så att det inte kommer som en överraskning. 

Om du har lägre kostnader än vad du är beviljad så kan det, men måste inte, påverka timbeloppet för nästkommande tidsperiod. Prata med FK om det är så att du tror att dina kostnader kommer att vara större framöver.

Nya regler från 1 juli. Hur gör man med Assistansomkostnaden? ska den in i bolaget eller kan jag som tidigare betala ut den till brukarens konto tills vi ska använda assisanspengarna?

Från och med den 1 juli måste den ersättningsberättigade använda all ersättning till att köpa assistans för eller redovisa det som eventuellt blir över efter ett köp (eller efter att den ersättningsberättigade själv har betalat löner och liknande om han eller hon själv är arbetsgivare) till Försäkringskassan. Anordnaren måste alltså ta upp hela ersättningen som en inkomst i sin verksamhet. Om anordnaren inte tar hela ersättningen i avgift eller om anordnaren betalar ut pengar till brukaren utan att det finns kvitto så kommer det troligen att räknas som att det minskar brukarens kostnad för assistans och brukaren blir därmed återbetalningsskyldig till Försäkringskassan.

Samtidigt som ovanstående gäller kan inte heller anordnaren bli alltför rigid och inte bevilja förskott på omkostnader. Med bra rutiner kring detta torde det inte bli några problem med Försäkringskassan eller skattemyndigheten. Läs gärna mer i dokumenten om vad förändringarna innebär på IfAs hemsida under fliken Material/Dokument.

Kravet på redovisning för egna arbetsgivare kvarstår även i LSS-kommitténs slutbetänkande. Du undrar om du kan söka extra timmar för att anlita en revisor men det tror jag inte. För att vara egen arbetsgivare förutsätts att du klarar en rad uppgifter som är förknippade med arbetsgivarskapet men att revidera din egen bokföring ingår inte i dessa uppgifter. Det får du istället köpa som en tjänst för den administrativa delen av assistansersättningen.

Kan jag välja att ha mer än en anordnare?

Vad händer om jag vägrar att skriva på ett avtal med t ex kommunen för att jag tycker att villkoren är för dåliga?

Hur lång uppsägningstid är okay att assistansanordnaren vill ha?

Hej! Jag ska snart bli arbetstagare åt mitt barn(vi ska bilda ett kollektiv med ett par andra föräldrar), vilka försäkringar behöver vi och hur skaffar jag dom. Behöver jag kollektivavtal och hur skaffar man ett sånt(är medlem i kommunal)?

Har alla assistansföretag KFO som arbetsgivarorganisation eller finns det alternativ ?

Vi har varit familjehem i 14 år men från 1/10 har vi fått assistentersättning med 90 timmar iveckan.Vi tänkte sköta det själva i vårat hem tills en bostad är klar c:a 2år. Vi renoverar ett uthus på våran gård. Måste vi ordna aktiebolag eftersom brukaren är i hushållsgemenskap med oss? Får pensionärer jobba tex farmor?

Hur ska jag göra då jag upplever att assistenten pratar med mina anhöriga och eller mina vänner "över huvudet" på mig, dvs "tar över" samtal som jag har med vänner etc?

Vem beslutar om vad som är rätt eller fel om det blir konflikter angående vissa arbetsuppgifter? T ex när brukaren vill att något göras som assistenten inte tycker att det är hans/hennes jobb att utföra?

Hur ska jag lyckas få ihop sommaren om inte mina ordinarie assistenter inte får hoppa in som semestervikarier pga ATL?

Om inte min assistansanordnare kan hjälpa mig med vikarier kan jag kräva att kommunen hjälper mig då?

Vad ska man ställa för krav på PAN-anställda? Andra regler för HÖK-anställda. Vad har PAN-anställda för uppsägningstid: