LSS-kommittén

I juli 2004 tillsattes Assistanskommittén, en parlamentarisk utredning med uppdrag att göra en bred översyn av personlig assistans och assistansersättningen. Under åren som kommittén har arbetat har den lämnat två delbetänkanden och ett slutbetänkande. Ett av delbetänkandena har medfört en lagändring.

Nedan redogörs för vilka förslag de betänkandena innehöll, vad som hände med dem, vad IfA har svarat i våra remissyttranden samt vad som händer nu.

Första delbetänkandet

Ett första delbetänkande överlämnades till Socialdepartementet den 25 november 2005. Det hette "På den assistansberättigades uppdrag. God kvalitet i personlig assistans - ändamålsenlig användning av assistansersättning".

Assistanskommittén föreslog i betänkandet:

    * en skärpt uppföljning och kontroll av vad assistansersättningen används till
    * att alla assistansanordnare ska stå under Länsstyrelsens tillsynsansvar
    * att det införs krav på tillstånd för företag och kooperativ som utför personlig assistans

Kravet på tillstånd för privat verksamhet föreslogs till stor del bygga på att det skulle finnas ett avtal mellan den assistansberättigade och dennes anordnare som reglerade förutsättningarna för assistansen. Vad som skulle regleras i avtalet fördes in som lagförslag.

Vidare föreslog Assistanskommittén att det skulle bli förbjudet att använda ersättning för personlig assistans till annat än kostnader för just detta. Kommittén ville att minst 85 procent av den assistansersättning som en anordnare fått utbetald skulle användas till löner för personliga assistenter, eller betalas tillbaka. Dessutom redovisades en undersökning bland assistansberättigade om deras valmöjligheter och självbestämmande hos olika typer av assistansanordnare.

På den assistansberättigades uppdrag, Del 1

På den assistansberättigades uppdrag, Del 2

På den assistansberättigades uppdrag, Del 3

På den assistansberättigades uppdrag, Del 4

På den assistansberättigades uppdrag, Del 5

På den assistansberättigades uppdrag, Del 6

IfA lämnade ett remissyttrande tillsammans med DHR.

Fil	Storlek	Fildatum
Beskrivning
Remissyttrande - På den assistansberättigades uppdrag.pdf	96 kb	2010-02-06

Förslagen som lämnades i delbetänkandet visade sig senare vara ogenomförbara eftersom en annan utredning som pågick samtidigt föreslog att assistansersättningen skulle ingå i en Socialförsäkringsbalk. Det skulle därmed inte vara möjligt att göra kollektiva redovisningar för samtliga brukare som valt en viss anordnare, något som vara ett av huvudförslagen i delbetänkandet.

Det andra delbetänkadet

I juni 2006 utvidgades kommitténs uppdrag till att omfatta en översyn av hela lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Kommittén bytte då också namn till LSS-kommittén.

Rykten om s k "trivselpengar" (pengar som utbetalades till den ersättningsberättigade utan krav på kvittoredovisning) fortsatte florera och kommittén fick därför i uppdrag att först hitta ett nytt förslag för att komma tillrätta med just den frågan. Frågorna om tillsyn, kontroll och uppföljning lades tillfälligt på hyllan för att på nytt tas upp i slutbetänkandet.

Det andra delbetänkandet kom den 28 september 2007 och handlade om att skydda assistansersättningen så att den enbart kan användas till kostnader för personlig assistans. Det hette "Kostnader för personlig assistans. Skärpta regler för utbetalning, användning och återbetalning av assistansersättning".

I delbetänkandet lämnades bl.a. dessa förslag:

• Den ersättningsberättigade måste använda hela assistansersättningen för att köpa personlig assistans eller själv vara arbetsgivare för sina personliga assistenter.
• Den som köper personlig assistans ska inte få ta emot några ersättningar eller andra ekonomiska förmåner av assistansanordnaren annat än om det finns vissa särskilda skäl för det. Assistansanordnare ska inte heller få betala ut ersättningar och ekonomiska förmåner utan särskilda skäl.
• Den ersättningsberättigade ska kunna redovisa hur den utbetalda assistansersättningen har använts. I vissa fall ska överskott av assistansersättningen betalas tillbaka till Försäkringskassan.
• Försäkringskassan får kontrollera hur den enskilde använt assistansersättningen. Försäkringskassan ska också, efter samråd med den ersättningsberättigade, få besluta att assistansersättningen betalas ut till annan assistansanordnare än denne valt.
• Staten ska ta ett större ansvar för att alla berörda får en samlad information om vilka regler som gäller i samband med personlig assistans.

Kostnader för personlig assistans, SOU 2007:73

Även denna gång lämnade IfA sitt remissyttrande tillsammans med DHR.

Fil	Storlek	Fildatum
Beskrivning
Remissyttrande SOU 2007_73.pdf	82 kb	2009-11-09

 
IfA ställde sig bakom de förslag som lades i delbetänkandet men när de sedan blev lagförslag så hade de skrivits om på ett sätt som gjorde att IfA inte längre kunde ställa sig bakom förslaget fullt ut. Det som förändrades var framförallt att det blev svårt, nästinill omöjligt för den som själv anställer sina egna assistenter att ta ett fullt arbetsgivaransvar genom att lagen omöjliggjorde för denna grupp att spara assistansersättning mellan olika avräkningsperioder.

När Socialdepartementet hade skrivit en proposition utifrån delbetänkandet var det dags för Socialutskottet att uttala sig om regeringens förslag. IfA och andra viktiga organisationer försökte på flera olika sätt att påverka politikerna men utan större framgång. Det fanns inga motioner från partier eller enskilda riksdagsledamöter utan lagförslaget antogs av socialutskottet och den 10 april röstade så riksdagen igenom lagen.

Slutbetänkandet

Den 29 augusti 2008 lämnade kommittén sitt slutbetänkande: "Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning"

Kommitténs förslag innebär att LSS ska bestå som rättighetslag för de personer som har de mest omfattande stödbehoven till följd av funktionsnedsättningar. I övrigt föreslås flera förändringar av lagen. Ett tydligt barnperspektiv skrivs in i LSS. Staten ska ha ett samlat ansvar för personlig assistans. Det ska också bli tydligare regler för hur behovet av personlig assistans ska bedömas. Vidare ska en ny insats i LSS ge rätt till personlig service och boendestöd. Personer med psykiska funktionsnedsättningar ska ha rätt till insatsen daglig verksamhet om de ingår i personkretsen för stöd och service enligt lagen.

Kommittén föreslår att lagen om assistansersättning (LASS) ska upphävas. Tillämpliga delar av denna lag ska istället föras in i LSS.

Till betänkandet hör ett antal bilagor som publiceras i en särskild volym.

Volym 1 Möjlighet att leva som andra, hela dokumentet, SOU 2008:77

Volym 1 Möjlighet att leva som andra, del 1 av 2, förord, författningsförslag, kapitel 1-4, SOU 2008:77

Volym 1 Möjlighet att leva som andra, del 2 av 2, kapitel 5-9, särskilt yttrande, bilaga 1, SOU 2008:77

Volym 2 Bilagor Möjlighet att leva som andra, hela dokumentet, SOU 2008:77

Volym 2 Bilagor Möjlighet att leva som andra, del 1 av 2, bilagor 2-16, SOU 2008:77

Volym 2 Bilagor Möjlighet att leva som andra, del 2 av 2, bilagor 17-25, SOU 2008:77

Lättläst sammanfattning - Möjlighet att leva som andra, SOU 2008:77

IfA höll remisskonferenser över hela landet för att samla in de synpunkter som medlemmar och IfA-godkända anorndare har. Totalt har 169 personer deltagit vid dessa konferenser, varav 74 enskilda medlemmar samt representanter för 28 assistansanordnare.
 
Efter att styrelsen tagit del av inkomna synpunkter författades ett remissvar som har inlämnats till Socialdepartementet. IfA koncentrerade av naturliga skäl vårt yttrande till de delar som direkt eller indirekt berör personlig assistans. Vi fäste särskild vikt vid frågorna om huvudmannaskapet, behovsbedömningarna och den nya insatsen personlig service med boendestöd.  

Fil	Storlek	Fildatum
Beskrivning
IfAs Remissyttrande över LSS-kommitténs slutbetänkande(2).pdf	226 kb	2010-02-06

Inte bara IfA lämnade remissyttrande utan det var totalt över 300 remissvar som inkom under remisstiden. Dessa går att beställa från Socialdepartementet. En sammanställning av synpunkter från olika organisationer togs fram till IfAs Debattforum. I sammanställningen är det framförallt icke kommunala verksamheters synpunkter som tas upp.

Fil	Storlek	Fildatum
Beskrivning
Sammanfattning remissvar.pdf	81 kb	2009-11-09

Fil	Storlek	Fildatum
Beskrivning
Gemensamt uttalande, LSS-kommitténs slutbetänkande.pdf	88 kb	2010-02-06

Vad händer nu?

Socialdepartementet har nu läst igenom alla remissvar och inhämtat de synpunkter som finns där. Nu väntar vi på regeringens beslut om det ska skrivas en proposition (ett förslag från regeringen till riksdagen) och hur den i så fall ska se ut. Enligt flera källor förväntas propositionen komma under första kvartalet 2010. Det innebär att en lagändring troligen inte blir aktuell förrän 2011.

Om det skrivs en proposition så kommer den först att skickas till lagrådet. Lagrådet undersöker om det finns några juridiska problem med propositionen.

Riksdagen tar emot propositionen och bordlägger den. Riksdagens kammare remitterar förslaget till Socialutskottet.

Ledamöterna i Socialutskottet diskuterar och stämmer av de frågor som kommer upp i utskottet med sina partikamrater i riksdagen. Det gör de på möten med partiets riksdagsgrupp, partigruppen. Utskottet lämnar sitt förslag, betänkande, till kammaren.

Riksdagen debatterar och besluta om den nya lagen. Redan innan en eventuell lagändring kan vissa förslag i slutbetänkandet genomföras, exempelvis en differentierad schablon eller förslagen om sjukhusvistelse. För att ändra det krävs endast en ändring i förordningen till Försäkringskassan.